# Avstämning: −67, −120 och −159 miljarder

Syftet med det här dokumentet är att gå att granska oberoende. Samtliga tal nedan
är genererade av `scripts/granskning.ts` (kör `bun run scripts/granskning.ts`) mot
`src/model/engine.ts` i nuvarande version och mot samma fil vid commit `dd5bc05`,
som är den sista versionen med modellversion m2.1.0 (oförändrad kopia i
`audit/m2.1.0/`). Före/efter-jämförelsen för varje enskild rättelse genereras av
`scripts/revision.ts` och redovisas i `REVISION.md`.

Gemensamma förutsättningar för alla jämförelser: dataversion
`eurostat-se-2026-09-22`, period Tidösamarbetet, basår 2024, inga egna skatte-
eller utgiftsändringar. Belopp i miljarder kronor per år i basårets penningvärde.
Referenssaldot är −104,8 i samtliga rader.

## Vad talen kommer från

| Tal | Vad det är |
| --- | --- |
| −159 | Förändrade skatteintäkter i scenariot "AI ersätter mycket arbete", m2.1.0. Exakt värde −158,9. Den externa kontrollen stämmer. |
| −67 | Slutligt budgetsaldo i scenariot "AI stärker människors produktivitet", m2.1.0. Exakt värde −66,9. Den externa kontrollen stämmer. |
| −120 | Förändrade skatteintäkter i scenariot "AI ersätter mycket arbete", m3.0.0 med nya antaganden. Exakt värde −119,6. |
| −67,4 i tidigare `REVISION.md` | **Felaktigt före-värde, nu ersatt.** Det togs fram genom att sätta `payrollShareOfProductionTax` till 0, vilket samtidigt tar bort kopplingen mellan D29 och lönesumman i skattegrupperna. Det isolerar alltså inte arbetskraftskostnaden. När enbart `cal.employerTaxRatio` sätts till 0 blir jämförelsen **−128,5 → −119,6**. |

Jämförelsen "−67 → −120" blandade tre olika storheter: ett budgetsaldo, en
skatteintäktsförändring och ett felaktigt konstruerat mellanled. Den korrekta
jämförelsen mellan versionerna för samma scenario och samma storhet är
**−158,9 (m2.1.0) → −119,6 (m3.0.0)**, alltså 39,3 mindre skattebortfall.

### Arbetskraftskostnaden isolerad

`cal.employerTaxRatio` (= 0,9 × D29 / D1, 19,06 procent 2024) används på två
ställen: i arbetskraftskostnaden `dLabourCost = ΔD1 × (1 + employerTaxRatio)` och
i underlaget för produktionsökningen `privateValueAdded = privat D1 ×
(1 + employerTaxRatio) + B2A3G`. Att sätta faktorn till 0 påverkar därför båda.
För scenariot "AI ersätter mycket arbete":

| Isolering | Före | Efter | Skillnad |
| --- | --- | --- | --- |
| `employerTaxRatio` = 0 (både kostnad och produktionsunderlag) | −128,5 | −119,6 | 8,9 |
| `employerTaxRatio` = 0 men produktionsökningen hållen konstant i kronor (enbart kostnadssidan) | −128,1 | −119,6 | 8,6 |

Skillnaden mellan raderna, 0,3 miljarder, är den del som kommer av att faktorn
också ingår i underlaget för produktionsökningen.

## Samlad jämförelse

Varje scenario visas i fyra steg, i angiven ordning. Skillnaden mellan steg 1 och
2 är effekten av rättade beräkningsfel. Skillnaden mellan steg 2 och 3 är
effekten av ändrade strukturparametrar. Skillnaden mellan steg 3 och 4 är
effekten av ändrade scenarioantaganden.

| Scenario | Steg | Modell | Skatteintäkter, förändring | Utgifter, förändring | Saldoförändring | Slutligt saldo |
| --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- |
| AI stärker människors produktivitet | 1. gamla antaganden, gamla formler | m2.1.0 | 20,1 | −17,7 | 37,9 | −66,9 |
| AI stärker människors produktivitet | 2. gamla antaganden, rättade formler, gamla strukturparametrar | m3.0.0 | −7,1 | −17,7 | 10,7 | −94,1 |
| AI stärker människors produktivitet | 3. gamla antaganden, rättade formler, nya strukturparametrar | m3.0.0 | −7,4 | −17,7 | 10,3 | −94,4 |
| AI stärker människors produktivitet | 4. nya scenarioantaganden | m3.0.0 | 13,9 | −17,7 | 31,6 | −73,2 |
| Omfattande omställning | 1. gamla antaganden, gamla formler | m2.1.0 | −77,3 | 2,0 | −79,3 | −184,1 |
| Omfattande omställning | 2. gamla antaganden, rättade formler, gamla strukturparametrar | m3.0.0 | −71,0 | 2,0 | −73,0 | −177,8 |
| Omfattande omställning | 3. gamla antaganden, rättade formler, nya strukturparametrar | m3.0.0 | −69,5 | 2,0 | −71,5 | −176,3 |
| Omfattande omställning | 4. nya scenarioantaganden | m3.0.0 | −60,5 | 0,3 | −60,8 | −165,5 |
| AI ersätter mycket arbete | 1. gamla antaganden, gamla formler | m2.1.0 | −158,9 | 73,8 | −232,7 | −337,4 |
| AI ersätter mycket arbete | 2. gamla antaganden, rättade formler, gamla strukturparametrar | m3.0.0 | −134,9 | 73,8 | −208,7 | −313,4 |
| AI ersätter mycket arbete | 3. gamla antaganden, rättade formler, nya strukturparametrar | m3.0.0 | −131,5 | 73,8 | −205,3 | −310,1 |
| AI ersätter mycket arbete | 4. nya scenarioantaganden | m3.0.0 | −119,6 | 62,4 | −181,9 | −286,7 |

Uppdelning för "AI ersätter mycket arbete": av totalt +39,3 i förändrade
skatteintäkter kommer **+24,0 från rättade beräkningsfel**, **+3,4 från ändrade
strukturparametrar** och **+11,9 från ändrade scenarioantaganden**
(`lostJobWagePct` 100 → 90 och `productionGainPct` 0 → 0,5). Utgifterna ändras
bara av de nya scenarioantagandena (73,8 → 62,4), eftersom omställningsstödet
räknas på de berörda personernas bortfallna löneinkomst.

En tidigare version av det här dokumentet redovisade +27,4 för rättade formler,
eftersom steget "gamla antaganden, rättade formler" redan innehöll den nya
D51A-fördelningen. Den delen är nu utbruten.

### Ändrade strukturparametrar, i ordning

Ordningen påverkar fördelningen mellan raderna eftersom effekterna inte är exakt
additiva. Den valda ordningen är D51A-fördelningen först, därefter
prissänkningsandelen. Scenariot "AI ersätter mycket arbete" med gamla
scenarioantaganden:

| Steg | Skatteintäkter, förändring | Effekt av steget |
| --- | --- | --- |
| Rättade formler, m2.1.0:s strukturparametrar (D51A 78/0/22, hela prissänkningen till hushållen) | −134,9 | – |
| D51A-fördelning 78/0/22 → 74/4/22 | −131,8 | +3,0 |
| Prissänkning till hushållen 1,00 → 0,55 | −131,5 | +0,3 |

Fullständig inventering av samtliga strukturparametrar, med typ (formeländring
eller parametervärde) och klass, finns i `REVISION.md`, avsnittet "Ändrade
strukturparametrar, skilda från rena beräkningsfel". De parametrar som ändrades
är `labourShareOfIncomeTax` (0,78 → 0,74), `capitalShareOfIncomeTax` (ny, 0,04)
och `priceShareToHouseholds` (implicit 1,00 → 0,55). Övriga strukturparametrar är
oförändrade. `profitTaxableShareOfMarginal` (0,85) och `capitalGainsTaxRate`
(0,30) hör till nya samband och redovisas som formeländringar.

Notera att rättelserna inte går i samma riktning i alla scenarier. I
produktivitetsscenariot sänker de rättade formlerna resultatet från 20,1 till
−7,1, eftersom arbetskraftskostnaden nu inkluderar löneskatter och en negativ
besparing inte längre klipps vid noll. Ingen kalibrering har gjorts för att
återställa ett positivt utfall; det positiva resultatet 13,9 uppstår först när
produktionsökningen införs som ett uttryckligt antagande.

## Samtliga antaganden per rad

Alla parametrar finns i `scripts/granskning.ts`-utskriften, avsnittet
"Antaganden per rad", och i `src/model/scenarios.ts`. Skillnaden mellan
m2.1.0-uppsättningen och m3.0.0-uppsättningen är enbart de två nya parametrarna
`lostJobWagePct` och `productionGainPct`. Alla övriga scenariovärden är
oförändrade.

## Klassificering av nya och avgörande parametrar

| Parameter | Värde | Klass | Grund |
| --- | --- | --- | --- |
| Arbetskraftskostnad i modellen, D1 + 0,9 × D29 | påslag 19,06 % 2024 | Bearbetning med redaktionellt antagande | Begreppet arbetskraftskostnad D1 + D29C följer SCB NR0103, ENS2010 T23RK, men modellen läser **inte** in D29C-serien. Den använder 0,9 × D29 (`payrollShareOfProductionTax`) som uppskattning av den löneberoende delen. |
| Lagstadgad bolagsskattesats per år | 28 / 26,3 / 22 / 21,4 / 20,6 % | Lagstadgad sats | Inkomstskattelagen, historiska satser. |
| Skattesats på kapitalinkomst | 30 % | Lagstadgad sats | 65 kap. inkomstskattelagen. |
| Effektiv beskattning av utdelning (`dividendTaxRate`) | 0,30 på hela utdelningen | Redaktionellt antagande | Den lagstadgade satsen tillämpas utan hänsyn till sparformer (ISK, kapitalförsäkring), utländska ägare eller fåmansföretagsregler. Den effektiva skatten är därför osäker. |
| Kapitalvinstgenomslag (`capitalGainsPassthrough`) | 0,50 | Redaktionellt antagande | Kapitalvinster beror på tillgångspriser och försäljningar, inte direkt på årets vinst. |
| Genomslag i skattemässigt överskott (`profitTaxableShareOfMarginal`) | 0,85 | Redaktionellt antagande | Avser räntor, avskrivningar och underskottsavdrag. Ingen källa ger ett tal. |
| Prissänkning som når svenska hushåll (`priceShareToHouseholds`) | 0,55 | Redaktionellt antagande | Storleksordningen motiveras av att hushållens konsumtion är knappt hälften av användningen av privat produktion, men talet är valt, inte uppmätt. |
| Arbetsinkomstandel av D51A (`labourShareOfIncomeTax`) | 0,74 | Bearbetad fördelning, redaktionell | Delning av en officiell post utan officiell nyckel. |
| Kapitalinkomstandel av D51A (`capitalShareOfIncomeTax`) | 0,04 | Bearbetad fördelning, redaktionell | Samma sak; den delen följer överskottet i stället för lönesumman. |
| Löneinkomst i försvunna jobb (`lostJobWagePct`) | 90–100 per scenario | Scenarioantagande | Synlig och ändringsbar i gränssnittet. |
| Produktionsökning (`productionGainPct`) | 0,5–1,5 per scenario | Scenarioantagande | Synlig och ändringsbar i gränssnittet. |
| Volymsvar vid lägre priser (`priceVolumeResponse`) | 0,90 | Redaktionellt antagande | Enkel elasticitet, ett års horisont. |

Att en sats är lagstadgad säger inget om hur stor del av en förändring som
faktiskt beskattas. De tal som styr det – 0,85 för skattemässigt överskott, 0,50
för kapitalvinstgenomslag och tillämpningen av 30 procent på hela utdelningen –
är redaktionella antaganden om effektiv beskattning.

## Känslighet

Scenariot "AI ersätter mycket arbete", förändrade skatteintäkter i miljarder
kronor per år. Kolumnerna "Lågt värde" och "Högt värde" är **valda exempel** som
visar riktning och storleksordning. De är inte ett statistiskt
osäkerhetsintervall och har ingen sannolikhet kopplad till sig.

| Antagande | Lågt värde | Förval | Högt värde |
| --- | --- | --- | --- |
| Utländska AI-inköp, mdkr (80 / 160 / 240) | −106,7 | −119,6 | −132,4 |
| Löneinkomst i försvunna jobb, % av snittet (80 / 90 / 120) | −111,4 | −119,6 | −144,0 |
| Produktionsökning, % av privat förädlingsvärde (0 / 0,5 / 2) | −123,4 | −119,6 | −108,1 |
| Arbetsinkomstandel av D51A (0,70 / 0,74 / 0,80) | −113,1 | −119,6 | −129,3 |
| Kapitalvinstgenomslag (0,25 / 0,50 / 0,75) | −123,7 | −119,6 | −115,5 |
| Genomslag i skattemässigt överskott (0,60 / 0,85 / 1,00) | −123,1 | −119,6 | −117,4 |
| Prissänkning till svenska hushåll (0,35 / 0,55 / 0,80) | −119,4 | −119,6 | −119,7 |

Exemplet med 120 procent visar fallet att de jobb som försvinner har **högre**
lön än genomsnittet: skattebortfallet ökar då från −119,6 till −144,0. De
antaganden som styr utfallet mest är AI-inköpens storlek, de försvunna jobbens
relativa lön, produktionsökningen och delningen av hushållens inkomstskatt.
Andelen 55 procent för prissänkningar påverkar resultatet marginellt (mindre än
0,4 mdkr över hela intervallet), eftersom en prissänkning flyttar skattebas
mellan konsumtion och vinst snarare än skapar ny bas.

## Reproducera

Från en ren uppackning av granskningspaketet (eller från projektroten):

1. `bun install`
2. `bunx vitest run` – 44 kontrollfall, inklusive oförändrat läge, högre löner
   utan högre produktion, ren kostnadsbesparing och offentlig effektivisering.
3. `bun run scripts/granskning.ts` – skriver ut tabellerna i det här dokumentet.
4. `bun run scripts/revision.ts` – skriver ut samtliga tabeller i `REVISION.md`,
   inklusive före/efter per rättelse och känslighetstabellen.
5. Modellkod: `src/model/engine.ts`, scenarier: `src/model/scenarios.ts`,
   delningslänkar: `src/lib/state.ts`, data: `src/data/dataset.ts` och
   `src/data/eurostat-se-2026-09-22.json`, föregående modellversion:
   `audit/m2.1.0/`.