# Avstämning m3.2.1 → m3.4.0

Dataversion eurostat-se-2026-09-22 och eurostat-sektorer-se-2026-09-23. Basår 2024, inga egna skatte- eller
utgiftsändringar. Belopp i miljarder kronor per år i basårets penningvärde.
Genererad av `scripts/granskning.ts`. Föregående modellversion ligger oförändrad i `audit/m3.2.1/`.
Tillväxtscenariot har två varianter; förvalet är "Företagen växer utan fler jobb". m3.4.0 rättar omställningsstödet och lägger till två scenarier och en variant; se avsnitt 8.

## 1. Produktionsunderlaget: källa och avgränsning

Källa: Eurostat, Non-financial transactions – annual data (sektorsräkenskaper), tabell `nasa_10_nf_tr`, https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/nasa_10_nf_tr/default/table.
Uttag 2026-09-23, tabellen uppdaterad 2026-07-27T11:00:00+0200. Miljoner kronor,
löpande priser, redovisad sida (PAID). Oförändrad rådata: `src/data/eurostat-sektorer-se-2026-09-23.json`.

Marknadssektorer = icke-finansiella bolag (S.11), finansiella bolag (S.12) och hushållens
näringsverksamhet (S.14). Undantas: offentlig sektor (S.13), ideella organisationer (S.15) och
hushållens driftsöverskott B2G (främst egnahem, beräknad boendetjänst).

| År 2024, mdkr | Definition | Belopp |
| --- | --- | --- |
| D1, hela ekonomin (S.1) | Ersättning till anställda | 3 074,7 |
| D1, S.11 + S.12 + S.14 | Ersättning till anställda, marknadssektorer | 2 206,6 |
| D1, S.13 | Offentlig sektor (ingår inte) | 813,5 |
| D1, S.15 | Ideella organisationer (ingår inte) | 54,6 |
| B2A3G, hela ekonomin (S.1) | Driftsöverskott och blandinkomst, brutto | 2 111,8 |
| B2A3G, S.11 | Icke-finansiella bolag | 1 456,3 |
| B2A3G, S.12 | Finansiella bolag | 111,4 |
| B3G, S.14 | Blandinkomst, hushållens näringsverksamhet | 174,9 |
| B2G, S.14 | Hushållens driftsöverskott, främst egnahem (ingår inte) | 134,3 |
| B2A3G, S.13 | Offentlig sektor, i praktiken kapitalförslitning (ingår inte) | 229,1 |
| B2A3G, S.15 | Ideella organisationer (ingår inte) | 5,7 |

Summakontroll: S.11 + S.12 + S.13 + S.14 (B2G + B3G) + S.15 = 2 111,8 mdkr mot S.1 2 111,8 mdkr.

| Storhet (2024) | m3.2.1 | m3.4.0 | Status i m3.4.0 |
| --- | --- | --- | --- |
| Andel av D1 som jobbantagandena verkar på | 72,00 % | 71,77 % | bearbetad uppgift (tidigare redaktionellt antagande) |
| Överskott i produktionsunderlaget, mdkr | 2 111,8 (hela ekonomin) | 1 742,6 | bearbetad uppgift |
| Produktionsunderlag, mdkr | 4 747,4 | 4 369,7 | arbetskraftskostnad + överskott, samma verksamheter |

Andelarna beräknas för varje år ur sektorsräkenskaperna och tillämpas på modellens D1 och B2A3G.
Nivån på bolagsskatten och övriga skatter är fortsatt kalibrerad mot verifierade intäkter; bara
förändringsberäkningen använder den nya avgränsningen.

## 2. Före och efter per scenario

Förändring mot jämförelsepunkt. I m3.2.1 och i steg 2–3 är tillväxtscenariots jämförelsepunkt
nyanställningsvägen (framtidsekonomins skala); från steg 4 är jämförelsepunkten utgångsläget i basåret, som för övriga scenarier.

| Scenario | Steg | Skatteintäkter | Utgifter | Offentlig ekonomi |
| --- | --- | --- | --- | --- |
| AI hjälper oss att producera mer | 1. m3.2.1 (publicerat) | 15,34 | −17,73 | 33,07 |
| AI hjälper oss att producera mer | 2. m3.4.0, ändringarna avstängda | 15,34 | −17,73 | 33,07 |
| AI hjälper oss att producera mer | 3. + rättat produktionsunderlag (A) | 13,60 | −17,73 | 31,33 |
| AI hjälper oss att producera mer | 4. + omformulerat tillväxtscenario (B) = m3.3.1 | 13,60 | −17,73 | 31,33 |
| AI hjälper oss att producera mer | 5. + rättat omställningsstöd (C) = m3.4.0 | 13,60 | −17,73 | 31,33 |
| Företagen växer – jobben hänger inte med | 1. m3.2.1 (publicerat) | −21,03 | 0,00 | −21,03 |
| Företagen växer – jobben hänger inte med | 2. m3.4.0, ändringarna avstängda | −57,00 | 0,00 | −57,00 |
| Företagen växer – jobben hänger inte med | 3. + rättat produktionsunderlag (A) | −58,29 | 0,00 | −58,29 |
| Företagen växer – jobben hänger inte med | 3b. bara B, utan A (oberoende kontroll −18,99) | −51,48 | 0,00 | −51,48 |
| Företagen växer – jobben hänger inte med | 4. + omformulerat tillväxtscenario (B) = m3.3.1 | −52,64 | 0,00 | −52,64 |
| Företagen växer – jobben hänger inte med | 5. + rättat omställningsstöd (C) = m3.4.0 | −52,64 | 0,00 | −52,64 |
| Jobb försvinner – nya betalar mindre | 1. m3.2.1 (publicerat) | −56,43 | 9,30 | −65,74 |
| Jobb försvinner – nya betalar mindre | 2. m3.4.0, ändringarna avstängda | −56,43 | 9,30 | −65,74 |
| Jobb försvinner – nya betalar mindre | 3. + rättat produktionsunderlag (A) | −56,88 | 9,19 | −66,07 |
| Jobb försvinner – nya betalar mindre | 4. + omformulerat tillväxtscenario (B) = m3.3.1 | −56,88 | 9,19 | −66,07 |
| Jobb försvinner – nya betalar mindre | 5. + rättat omställningsstöd (C) = m3.4.0 | −39,93 | 50,07 | −90,00 |
| AI tar över en stor del av jobben | 1. m3.2.1 (publicerat) | −118,59 | 86,30 | −204,89 |
| AI tar över en stor del av jobben | 2. m3.4.0, ändringarna avstängda | −118,59 | 86,30 | −204,89 |
| AI tar över en stor del av jobben | 3. + rättat produktionsunderlag (A) | −118,63 | 85,93 | −204,56 |
| AI tar över en stor del av jobben | 4. + omformulerat tillväxtscenario (B) = m3.3.1 | −118,63 | 85,93 | −204,56 |
| AI tar över en stor del av jobben | 5. + rättat omställningsstöd (C) = m3.4.0 | −98,62 | 134,19 | −232,81 |

Steg 1 → 2 är noll (kontroll att växlarna återger m3.2.1). Steg 2 → 3 är enbart den rättade
avgränsningen. Steg 3 → 4 påverkar bara tillväxtscenariot. Steg 4 → 5 är enbart rättelsen av
omställningsstödet (m3.4.0) och påverkar bara scenarier med förlorade jobb och stöd över noll.

**Förklaring av förändringarna**
- Produktivitet, omställning och "AI ersätter mycket arbete": lönesumman som jobbantagandena verkar
  på är nu marknadssektorernas andel (71,8 % i stället för 72 %), och
  produktionsbidraget räknas på 4 369,7 i stället för 4 747,4 mdkr. Mindre lönebas ger något
  mindre löneeffekter; mindre produktionsunderlag ger mindre produktionsbidrag där det är större än noll.
- Tillväxt: steg 3 ändrar tvåvägsmåttet via samma underlag. Steg 4 byter fråga: AI-vägens
  avvikelse i basårets ekonomi i stället för skillnaden mellan två framtidsekonomier.

## 3. Alla scenarier mot samma referens (m3.4.0)

Stresstest: utgångsläget 2024, med AI-avvikelse enligt scenariot. Inte en daterad prognos.
Referens (verifierat utfall 2024): skatteintäkter 2 687,6 mdkr, utgifter 3 226,1 mdkr,
saldo −104,8 mdkr.

| Scenario | Skatteintäkter | % av referensens skatteintäkter 2024 | Övriga inkomster | Utgifter | Offentlig ekonomi | Summakontroll |
| --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- |
| AI skapar fler jobb än den tar | 52,95 | 1,97 % | 0,00 | 23,77 | 29,18 | 0,000000000 |
| AI hjälper oss att producera mer | 13,60 | 0,51 % | 0,00 | −17,73 | 31,33 | 0,000000000 |
| AI ger oss en fyradagarsvecka | −11,95 | −0,44 % | 0,00 | 0,00 | −11,95 | 0,000000000 |
| Företagen växer – jobben hänger inte med | −52,64 | −1,96 % | 0,00 | 0,00 | −52,64 | 0,000000000 |
| Jobb försvinner – nya betalar mindre | −39,93 | −1,49 % | 0,00 | 50,07 | −90,00 | 0,000000000 |
| AI tar över en stor del av jobben | −98,62 | −3,67 % | 0,00 | 134,19 | −232,81 | 0,000000000 |

Summakontroll = skatteintäkter + övriga inkomster − utgifter − offentlig ekonomi (ska vara 0).

## 4. Tillväxtscenariot: omräkningen och avstämning av produktion och AI-kostnad

| Kvot AI-väg / nyanställningsväg | Värde |
| --- | --- |
| Jobb | −2,9126 % |
| Lönesumma (uteblivna jobb) | −5,5769 % |
| Produktionsbidrag före AI-inköp | 2,0546 % |
| Ytterligare AI-inköp, basårets skala | 108,38 mdkr |

| Avstämning (m3.4.0) | mdkr |
| --- | --- |
| Produktionsunderlag | 4 369,7 |
| Produktionsbidrag före AI-inköp | 89,78 |
| − Förändrad arbetskraftskostnad | 146,51 |
| − Ytterligare AI-inköp (enda avdraget) | −108,38 |
| = Förändrat överskott | 127,92 |
| Kontroll: bidrag − kostnad − AI − överskott | 0,000000000 |
| varav svensk beskattningsbar vinst / lägre priser | 57,56 / 31,98 |
| Omställningsstöd (uteblivna jobb, inga uppsägningar) | 0,00 |

## 5. Tvåvägsberäkningen jämfört med avvikelseberäkningen, egna inställningar

Båda kolumnerna utan rättat produktionsunderlag, så att bara omformuleringen jämförs.
"Skalad" = tvåvägsskillnaden dividerad med nyanställningsvägens produktionsindex, dvs. vad den
skulle vara i basårets skala om sambanden vore linjära. Avvikelse = ny − skalad.

| Fall | Överskott H / A (tvåväg) | Överskott, avvikelse | Tvåväg (m3.2.1) | Skalad | Avvikelse (m3.4.0) | Skillnad | Förklaring |
| --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- |
| Förval | 226 / 351 | 136 | −21,03 | −18,99 | −51,48 | −32,49 | Bara skalning. |
| Lönegenomslag referens 50 % | 328 / 351 | 46 | 13,35 | 12,06 | −21,11 | −33,16 | Liten skillnad: lönekvoten läggs på basårets lönesumma, och skatte- och fördelningssambanden är inte helt proportionella mot skalan. |
| Lönegenomslag referens 150 % | 125 / 351 | 220 | −55,40 | −50,03 | −79,80 | −29,77 | Som ovan; skillnaden växer med skillnaden i lönegenomslag mellan vägarna. |
| AI-inköp i båda, 60 / 120 | 166 / 351 | 190 | −10,80 | −9,76 | −42,24 | −32,49 | Bara skalning; skillnaden 60 mdkr räknas en gång. |
| AI-inköp större i referensen, 150 / 120 | 76 / 351 | 272 | 4,54 | 4,10 | −28,39 | −32,49 | Negativ nettokostnad för AI-inköp i avvikelsen; linjärt. |
| AI-vägen med minskat överskott (AI 400) | 226 / 71 | −117 | −68,74 | −62,08 | −109,56 | −47,48 | Överskottet ökar i båda framtidsvägarna men avvikelsen blir negativ. Ett minskat överskott bärs helt av vinsterna, medan en ökning delas med lägre priser. Tvåvägsmåttet delade båda ökningarna; avvikelsen låter hela minskningen slå mot vinsten. |
| Merkostnad för stöd 20 | 226 / 351 | 136 | −21,03 | −18,99 | −43,19 | −24,20 | m3.2.1 lade stödet i båda vägarna, så det tog ut sig (fel). Nu räknas det en gång. |
| Omställningsstöd 50 %, referensen −10 % jobb | −69 / 351 | 461 | 213,04 | 220,19 | 186,49 | −33,70 | m3.2.1 tolkade den fallande lönesumman i nyanställningsvägen som uppsägningar och räknade stöd där. Uteblivna eller tillkommande jobb ger nu inget automatiskt stöd. |
| Offentlig effektivisering 2 % | 226 / 351 | 136 | −21,03 | −18,99 | −61,77 | −42,78 | m3.2.1 lade effektiviseringen i båda vägarna, så den tog ut sig. Nu ingår den i AI-avvikelsen. |
| Egen åtgärd: bolagsskatt +10 % | 226 / 351 | 136 | −6,13 | −5,54 | −37,63 | −32,09 | Åtgärden verkar på basårets underlag i stället för på framtidsekonomins. |

Slutsats: likheten gäller för förvalen och för fall där AI-inköpen ändras. Mindre skillnader
uppstår vid olika lönegenomslag och vid egna skatteändringar. Större skillnader uppstår när
avvikelsens överskott blir negativt, när stöd, offentlig effektivisering eller merkostnader för
stöd finns, och när en framtidsväg har fallande lönesumma.
I övriga fall ger avvikelseberäkningen ett annat svar, eftersom den besvarar en annan fråga och
eftersom två fel i m3.2.1 (stöd och effektivisering som tog ut sig) inte längre finns.

## 5b. Tillväxtscenariots varianter (m3.4.0, redaktionella stresstester)

Varianten "Företagen växer utan fler jobb" ändrar bara AI-alternativets sysselsättning och
lönegenomslag. Båda varianterna räknas som AI-avvikelse i basårets ekonomi, mot samma
utgångsläge som övriga scenarier. Ingen separat femårsprognos ingår. Inget målvärde har använts. Varianten "Företagen växer med få nya jobb" är fortsatt valbar.

### Basår 2024

| Storhet | Företagen växer utan fler jobb | Företagen växer med få nya jobb |
| --- | --- | --- |
| Indata: jobb, jämförelsealternativet % | 3,0 | 3,0 |
| Indata: jobb, AI-alternativet % | 0,0 | 1,0 |
| Indata: arbetstid per jobb H / A % | 0,0 / 0,0 | 0,0 / 0,0 |
| Indata: produktion per timme H / A % | 7,5 / 13,0 | 7,5 / 13,0 |
| Indata: lönegenomslag H / A % | 100 / 35 | 100 / 50 |
| Indata: AI-inköp H / A mdkr | 0 / 120 | 0 / 120 |
| Indata: merkostnad stöd mdkr | 0 | 0 |
| Härlett: jobb mot jämförelsealt. % | −2,9126 | −1,9417 |
| Härlett: lönesumma % | −5,5769 | −2,8539 |
| Härlett: produktionsbidrag före AI-inköp % | 2,0546 | 3,0752 |
| Härlett: AI-inköp, basårets skala mdkr | 108,38 | 108,38 |
| Produktionsbidrag mdkr | 89,78 | 134,38 |
| Förändrad arbetskraftskostnad mdkr | −146,51 | −74,98 |
| Förändrat överskott mdkr | 127,92 | 100,98 |
| Kontroll bidrag − kostnad − AI − överskott | 0,000000000 | 0,000000000 |
| Svensk beskattningsbar vinst / lägre priser mdkr | 57,56 / 31,98 | 45,44 / 25,24 |
| Skatteintäkter mdkr | −52,64 | −20,89 |
| Skatteintäkter % av referensen | −1,959 | −0,777 |
| varav skatt på arbete / övrigt mdkr | −58,07 / 5,43 | −29,72 / 8,83 |
| Utgifter mdkr | 0,00 | 0,00 |
| Offentlig ekonomi mdkr | −52,64 | −20,89 |
| Summakontroll (skatt + övr. inkomst − utgift − saldo) | 0,000000000 | 0,000000000 |

- Företagen växer utan fler jobb: −2,91 procent jobb avser skillnaden mot jämförelsealternativet: där blir jobben 3,0 procent fler (index 100 → 103), i AI-alternativet lika många som i basåret (index 100 → 100). 100/103 ger 2,91 procent färre jobb. Det är uteblivna jobb som aldrig tillkommer, inte uppsägningar, och antalet jobb minskar inte jämfört med basåret.
- Företagen växer med få nya jobb: −1,94 procent jobb avser skillnaden mot jämförelsealternativet: där blir jobben 3,0 procent fler (index 100 → 103), i AI-alternativet 1,0 procent fler (index 100 → 101). 101/103 ger 1,94 procent färre jobb. Det är uteblivna jobb som aldrig tillkommer, inte uppsägningar, och antalet jobb minskar inte jämfört med basåret.

### Basår 2020

| Storhet | Företagen växer utan fler jobb | Företagen växer med få nya jobb |
| --- | --- | --- |
| Indata: jobb, jämförelsealternativet % | 3,0 | 3,0 |
| Indata: jobb, AI-alternativet % | 0,0 | 1,0 |
| Indata: arbetstid per jobb H / A % | 0,0 / 0,0 | 0,0 / 0,0 |
| Indata: produktion per timme H / A % | 7,5 / 13,0 | 7,5 / 13,0 |
| Indata: lönegenomslag H / A % | 100 / 35 | 100 / 50 |
| Indata: AI-inköp H / A mdkr | 0 / 120 | 0 / 120 |
| Indata: merkostnad stöd mdkr | 0 | 0 |
| Härlett: jobb mot jämförelsealt. % | −2,9126 | −1,9417 |
| Härlett: lönesumma % | −5,5769 | −2,8539 |
| Härlett: produktionsbidrag före AI-inköp % | 2,0546 | 3,0752 |
| Härlett: AI-inköp, basårets skala mdkr | 108,38 | 108,38 |
| Produktionsbidrag mdkr | 70,36 | 105,31 |
| Förändrad arbetskraftskostnad mdkr | −115,27 | −58,99 |
| Förändrat överskott mdkr | 77,25 | 55,92 |
| Kontroll bidrag − kostnad − AI − överskott | 0,000000000 | 0,000000000 |
| Svensk beskattningsbar vinst / lägre priser mdkr | 34,76 / 19,31 | 25,17 / 13,98 |
| Skatteintäkter mdkr | −47,18 | −21,28 |
| Skatteintäkter % av referensen | −2,178 | −0,982 |
| varav skatt på arbete / övrigt mdkr | −46,27 / −0,91 | −23,68 / 2,39 |
| Utgifter mdkr | 0,00 | 0,00 |
| Offentlig ekonomi mdkr | −47,18 | −21,28 |
| Summakontroll (skatt + övr. inkomst − utgift − saldo) | 0,000000000 | 0,000000000 |


Resultatet −57 mdkr i tidigare diskussion avsåg en äldre modell och jämförelsepunkt och används inte som kontrollvärde.

## 6. Äldre delningslänkar

- Tillväxtlänkar från före m3.3.0 visar inget resultat direkt. En banderoll förklarar att scenariot
  nu mäter en annan sak. Alla parametrar och länkens modellversion bevaras i adressen tills
  användaren väljer "Visa med aktuell modell".
- m3.1-länkar med gwh, gwa, gph eller gpa: befintlig spärr behålls.
- Länkar från m3.3.0 och m3.3.1 räknas om med m3.4.0 och visas med omräkningsnotis (rättat omställningsstöd).
- Varianten följer av `gv` och parametrarna gea/gsa i adressen; egna värden visas som "Egna antaganden". m3.3.1-länkar utan `gv` men utan egna variantparametrar återskapar den tidigare varianten för att inte tyst byta innebörd.
- Övriga scenarier: visas med versionsnotis om att resultatet är omräknat (produktionsunderlaget).

## 7. Historiska totaler

Största avvikelse mellan referens och officiella totaler, alla år 2006–2024: 0,000000000 mdkr.
Största avvikelse i uppdelningen arbete + övrigt mot totala skatter: 0,000000000 mdkr.
Neutralt scenario (inga AI-antaganden) ger 0,000000000 mdkr.

## 8. m3.4.0: rättat omställningsstöd skilt från nya scenarioantaganden

### 8a. Rättelse (C): stödet räknas på de förlorade jobbens lön, inte netto efter nya jobb

Samma förval som i m3.3.1. Inga antaganden har justerats för att bevara gamla resultat.

| Scenario | Stöd m3.3.1 | Stöd m3.4.0 | Skatt m3.3.1 | Skatt m3.4.0 | Offentlig ekonomi m3.3.1 | Offentlig ekonomi m3.4.0 |
| --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- |
| AI hjälper oss att producera mer | 0,00 | 0,00 | 13,60 | 13,60 | 31,33 | 31,33 |
| Företagen växer – jobben hänger inte med | 0,00 | 0,00 | −52,64 | −52,64 | −52,64 | −52,64 |
| Jobb försvinner – nya betalar mindre | 42,12 | 82,99 | −56,88 | −39,93 | −66,07 | −90,00 |
| AI tar över en stor del av jobben | 126,46 | 174,72 | −118,63 | −98,62 | −204,56 | −232,81 |

Skatteintäkterna blir mindre negativa när stödet ökar, eftersom stödet beskattas som transferering
och delvis konsumeras. Den offentliga ekonomin försämras, eftersom stödet är en utgift.

### 8b. Nya scenarioantaganden (redaktionella exempel, inte prognoser)

| Scenario / variant | Skatteintäkter | Utgifter | Offentlig ekonomi | Stöd | Produktion från nya jobb | Produktion från antagande | AI-inköp | Förändrat överskott | Summakontroll |
| --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- |
| AI skapar fler jobb än den tar | 52,95 | 23,77 | 29,18 | 41,50 | 314,62 | 0,00 | 40,00 | 243,10 | 0,000000000 |
| AI ger oss en fyradagarsvecka | −11,95 | 0,00 | −11,95 | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 40,00 | −40,00 | 0,000000000 |
| Jobb försvinner – Lika många jobb – lägre löner | −1,47 | 50,07 | −51,54 | 82,99 | 0,00 | 43,70 | 90,00 | −14,78 | 0,000000000 |

Summakontroll = produktionsbidrag − Δarbetskraftskostnad − AI-inköp − förändrat överskott (ska vara 0):
AI-inköpen dras exakt en gång, och de nya jobbens produktion ingår en gång i produktionsbidraget.

### 8c. Känslighet

| Fyradagarsvecka: produktion per timme | Skatteintäkter | Offentlig ekonomi |
| --- | --- | --- |
| +15 % | −116,42 | −116,42 |
| +20 % | −64,19 | −64,19 |
| +25 % | −11,95 | −11,95 |
| +30 % | 15,22 | 15,22 |
| +35 % | 34,96 | 34,96 |

| Fler jobb: produktion per nytt jobb | Skatteintäkter | Offentlig ekonomi |
| --- | --- | --- |
| 0 % | 4,12 | −19,64 |
| 50 % | 35,19 | 11,42 |
| 75 % | 44,07 | 20,30 |
| 100 % | 52,95 | 29,18 |
| 125 % | 61,83 | 38,06 |

Begränsningar: modellen har inget arbetskraftstak (nettoökningen av jobb förutsätter att fler kan
och vill arbeta); nya jobb ger egen produktion bara där reglaget är över noll; offentlig sektor
ingår inte i arbetstidsförändringen; stödantagandet är ett sammansatt årsbelopp.

## 9. Avgränsad kontroll före publicering (m3.4.0)

Inga formler, förval eller resultat har ändrats i denna kontroll. Inget beräkningsfel har hittats;
osäkra antaganden märks nedan.

### 9a. Produktionen i "AI skapar fler jobb än den tar", i index (ursprunglig privat sysselsättning = 100)

Beräkningen använder hela den omfattade privata sysselsättningen i marknadssektorerna, normaliserad
till index 100. En indexenhet motsvarar en procent av den sysselsättningen, inte ett faktiskt jobb eller
en person. "6 jobb per 100" betyder alltså att 6 procent av den privata sysselsättningen försvinner.
En indexenhet svarar mot 43,70 mdkr i förädlingsvärde (marknadssektorernas arbetskraftskostnad
+ överskott, 4 369,7 mdkr, före AI-inköp, delat med 100).

| Led | Index (sysselsättning) | Produktion, mdkr |
| --- | --- | --- |
| Ursprunglig produktion | 100 | 4 369,7 |
| Produktion som hörde till sysselsättningen som försvinner | 6,0 | 262,2 |
| Därav kvar genom AI (Scenarioantagande: 100 %) | – | 262,2 |
| Produktion från kvarvarande sysselsättning | 94,0 | 4 107,6 |
| Produktion från ny sysselsättning (100 % av genomsnittet) | 7,2 | 314,6 |
| Uttryckligt produktionsantagande | – | 0,0 |
| **Total produktion före AI-inköp** | 101,2 | 4 684,4 |

| Kostnader och överskott | mdkr |
| --- | --- |
| Förändrad arbetskraftskostnad (D1 + löneberoende del av D29) | 31,5 |
| AI-inköp (dras en gång) | 40,0 |
| Förändrat överskott = 314,6 − 31,5 − 40,0 | 243,1 |

Formler: nya jobb = 6 × 120 % = 7,2; produktion från nya jobb =
förädlingsvärde × 0,072 × 100 %; lönesumman ändras med
−6 % + 7,2 % = 1,2 % (samma lön i nya och försvunna jobb).

**Produktionen från försvunna jobb antas finnas kvar genom AI.** Det gäller i hela jobbläget, inte bara
här: modellen minskar arbetskraftskostnaden när jobb försvinner men lämnar produktionen oförändrad.
AI-inköpen är kostnaden för detta. Det är ett scenarioantagande och står nu i scenariobeskrivningen och
metoden.

Ingen dubbelräkning: den ersatta produktionen ingår inte i produktionsbidraget (den finns redan i
utgångsläget), nya jobbs produktion ingår en gång (productionFromNewJobs), och det uttryckliga
produktionsantagandet är 0 i detta scenario.

Känslighetens ändpunkter: **0 %** betyder att de nya jobben kostar lön men inte producerar något
(produktionen blir 4 369,7 mdkr, som före AI). **100 %** betyder att varje nytt jobb producerar lika
mycket som ett genomsnittligt ursprungligt jobb, inklusive dess andel av överskottet.

Resultat: skatteintäkter 52,9 mdkr/år. Ungefär
48,8 mdkr av dessa kommer från
de nya jobbens produktion (skillnaden mellan 100 % och 0 %), som främst beskattas som vinst, kapitalinkomst
och konsumtion. Det antagandet behöver extern bedömning.

### 9b. Produktionslogiken i alla scenarier (förval 2024)

| Scenario | Försvunna jobbs produktion | Nya jobbs produktion | Produktivitet | Uttryckligt produktionsantagande | AI-inköp |
| --- | --- | --- | --- | --- | --- |
| AI skapar fler jobb än den tar | kvar genom AI (6 jobb) | 100 % av genomsnitt (314,6 mdkr) | ingår i det uttryckliga antagandet | 0,0 % (0,0 mdkr) | 40 mdkr |
| AI hjälper oss att producera mer | kvar genom AI (6 jobb) | 0 % av genomsnitt (0,0 mdkr) | ingår i det uttryckliga antagandet | 1,5 % (65,5 mdkr) | 40 mdkr |
| AI ger oss en fyradagarsvecka | – (inga jobb försvinner) | – | +25 % per timme, -20 % arbetstid | härleds: 0,0 mdkr | 40 mdkr |
| Företagen växer – jobben hänger inte med | – (inga uppsägningar) | ingår i produktion per timme × sysselsättning i vardera vägen | 13,0 % / 7,5 % per timme (AI / jämförelse) | ingår inte separat | 120 mdkr (jämförelse 0) |
| Jobb försvinner – nya betalar mindre | kvar genom AI (12 jobb) | 0 % av genomsnitt (0,0 mdkr) | ingår i det uttryckliga antagandet | 1,0 % (43,7 mdkr) | 90 mdkr |
| AI tar över en stor del av jobben | kvar genom AI (20 jobb) | 0 % av genomsnitt (0,0 mdkr) | ingår i det uttryckliga antagandet | 0,5 % (21,8 mdkr) | 160 mdkr |

Skillnaderna är avsiktliga: i de tre äldre jobbscenarierna ingår nya jobbs eventuella produktion i det
samlade produktionsantagandet, som därför inte kompletteras automatiskt. I "AI skapar fler jobb än den tar"
är produktionsantagandet 0 och nya jobbs produktion anges separat, så inget räknas två gånger.

Olika beräkningsvägar med samma ekonomiska innebörd: arbetstidsläget räknar produktion som
anställda × arbetstid × produktion per timme och har inga uppsägningar, så en nettoökning av sysselsättningen
där ger bara nettots produktion. Jobbläget låter de försvunna jobbens produktion ligga kvar genom AI. Det är
olika antaganden (ersättning med AI finns bara i jobbläget), inte samma antagande med olika resultat.
Inget beräkningsfel har hittats; ingen rättelse föreslås.

### 9c. Omställningsstödet: ändrat samband

Före m3.4.0 (nettosamband): stödunderlag = max(0, försvunna jobbs lön − nya jobbs lön). Nya jobb kvittade
bort stödbehovet, som om alla nya jobb gick till dem som sagts upp. Nu (bruttosamband): stödunderlag =
försvunna jobbs lön. Stödfaktorn (reglaget) är sammansatt: ersättningsgrad × andel av de berörda som får stöd ×
andel av året med stöd. Täckning och varaktighet ska fånga att en del av de berörda får nytt arbete under året;
modellen antar varken att alla nya jobb går till uppsagda eller att ingen uppsagd får ett nytt jobb.
Uteblivna jobb och kortare arbetstid ger inget stöd.

| Scenario | Berörd löneinkomst | Stödfaktor | Stödutgift | Återflöde via skatter | Nettoeffekt offentlig ekonomi |
| --- | --- | --- | --- | --- | --- |
| AI skapar fler jobb än den tar | 118,6 | 35 % | 41,5 | 17,2 | −24,3 |
| AI hjälper oss att producera mer | 118,6 | 0 % | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| AI ger oss en fyradagarsvecka | 0,0 | 0 % | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Företagen växer – jobben hänger inte med | 0,0 | 0 % | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Jobb försvinner – nya betalar mindre | 237,1 | 35 % | 83,0 | 34,4 | −48,6 |
| AI tar över en stor del av jobben | 388,3 | 45 % | 174,7 | 72,4 | −102,3 |

Återflödet = skatteintäkter med stöd − skatteintäkter med stödfaktor 0 (skatt på transfereringar plus
konsumtionsskatter när stödet används). Nettoeffekten = offentlig ekonomi med stöd − utan stöd.

Förval som behöver ekonomisk bedömning (behålls oförändrade, ingen kalibrering mot äldre resultat):
- Stödfaktorn i "AI hjälper oss att producera mer" är 0 % trots att 6 av 100 jobb försvinner, medan samma
  jobbförlust i "AI skapar fler jobb än den tar" har 35 %. Skillnaden är ett förvalsval, inte en beräkningsväg.
- Stödfaktorerna 35 % och 45 % i övriga scenarier (sammansatt ersättning, täckning och varaktighet).
- Antagandet att försvunna jobbs produktion finns kvar genom AI till AI-inköpens kostnad.
- Nya jobbs produktion på 100 % av genomsnittet i "AI skapar fler jobb än den tar".
- Att nettoökningen av jobb förutsätter att fler kan och vill arbeta; modellen har inget arbetskraftstak.

## 10. Valda stresstest – större bortfall av jobb (m3.4.0, basår 2024)

Versionsmärkt granskningsunderlag från m3.4.0. A var förvalet för "AI tar över en stor del av jobben" i
m3.4.0. B och C är **valda stresstest**, inte prognoser eller forskningsbelagda sannolikheter. Från m3.4.1
är fall C förval i scenariot (ett kraftigt redaktionellt stresstest, inte ett bedömt mest sannolikt utfall);
beräkningen är oförändrad och C ska bedömas utifrån sina antaganden, inte utifrån sitt skatteutfall. Inga formler har ändrats; värdena räknas med samma motor som simulatorn.

### 10a. Jobb per 100 ursprungliga privata jobb (sysselsättningsindex)

| Led | A | B | C |
| --- | --- | --- | --- |
| Försvunna ursprungliga jobb | 20,0 | 30,0 | 30,0 |
| Kvarvarande ursprungliga jobb | 80,0 | 70,0 | 70,0 |
| Nya jobb (35 % av de försvunna) | 7,0 | 10,5 | 10,5 |
| Totalt antal jobb efter förändringen | 87,0 | 80,5 | 80,5 |
| Nettoförändring | −13,0 | −19,5 | −19,5 |
| Samlade löneinkomster, förändring | −14,0 % | −21,1 % | −21,1 % |

En indexenhet är en procent av den omfattade privata sysselsättningen, inte en person.

### 10b. Produktion och AI-kostnad

| Led | A | B | C |
| --- | --- | --- | --- |
| Produktionsantagande (total privat produktion, Scenarioantagande) | +0,5 % | +0,5 % | +0,5 % |
| Produktionsbidrag, mdkr | +21,8 | +21,8 | +21,8 |
| Separat produktionstillägg från nya jobb | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| AI-kostnad, mdkr (C: redaktionellt uppskalad) | 160 | 160 | 240 |
| Förändrad arbetskraftskostnad, mdkr | −369,1 | −553,7 | −553,7 |
| Förändrat överskott i företagen, mdkr | +231,0 | +415,5 | +335,5 |
| Implicit produktion per sysselsättningsindex (utgångsläge = 1,00) | 1,155 | 1,248 | 1,248 |

**Vad modellen antar.** Den privata produktionen i de berörda verksamheterna antas bli 0,5 %
högre än i utgångsläget, före AI-inköp, oavsett hur många jobb som försvinner eller tillkommer. Det
samlade antagandet avser hela produktionen: den som kvarvarande och nya anställda utför och den som
AI tar över. Nya jobb har därför **inget separat produktionstillägg** (newJobOutputPct = 0), men det betyder
**inte att de saknar produktion** – deras produktion ingår i det samlade antagandet. Deras löner räknas
som arbetskraftskostnad. Tidigare formulering om att nya jobb "ger lönekostnad men ingen produktion" var
oprecis och ersätts av denna. Produktionen räknas en gång; inget bidrag läggs till.

**Definitionsfråga för ekonomisk bedömning.** Att procentsatsen är oförändrad (+0,5 %) bevisar
inte att innebörden är oförändrad. Med fler försvunna jobb måste AI stå för en större del av produktionen,
och den implicita produktionen per sysselsättningsindex efter förändringen stiger från 1,155 (A)
till 1,248 (B/C). I B bärs den större AI-insatsen utan högre AI-kostnad; C prövar
en proportionell kostnadsökning. Om produktionen i försvunna jobb inte helt bevaras genom AI, eller om nya
jobb producerar mer eller mindre än genomsnittet, ändras både överskott och vinstskatt. Det är öppet.

### 10c. Skatter, utgifter och offentlig ekonomi, mdkr per år mot utgångsläget

| Led | A | B | C |
| --- | --- | --- | --- |
| Förändrad skatt på arbete | −162,4 | −235,5 | −235,5 |
| Övriga skatteeffekter exklusive stödets återflöde | −8,7 | +0,3 | −12,5 |
| Skatteåterflöde från omställningsstöd | +72,4 | +106,1 | +106,1 |
| **Förändrade skatteintäkter totalt** | −98,6 | −129,1 | −142,0 |
| Förändrade offentliga utgifter | +134,2 | +215,3 | +215,3 |
| **Förändring i hela den offentliga ekonomin** | −232,8 | −344,4 | −357,3 |
| Varav stödutgift | 174,7 | 255,8 | 255,8 |

Summeringarna görs med oavrundade värden; avrundade rader kan skilja 0,1 från totalen. Återflödet är
skillnaden mot samma fall med stödfaktor 0 och ingår i totalen en gång (det är utbrutet ur övriga
skatteeffekter, inte lagt ovanpå dem).

**Isolering av stödets budgeteffekt** (samma fall med stödfaktor 0, A | B | C): skatteintäkter −171,1 | −235,2 | −248,0;
offentlig ekonomi −130,5 | −194,7 | −207,5. Jämförelsen visar bara stödets effekt på den offentliga
budgeten. Den är inte ett förslag om bättre politik: modellen värderar inte hushållens trygghet,
omställning eller andra följdeffekter av uteblivet stöd.

**Stödet.** Stödfaktorn 45 % är sammansatt: ersättningsgrad × täckningsgrad × andel av året med stöd,
tillämpad på de berördas bortfallna löneinkomst. Den innebär inte att alla berörda får 45 procents
ersättning under ett helt år.

**Vad som dämpar skattebortfallet.** (1) Produktionen i försvunna jobb antas bevaras genom AI, så lägre
personalkostnad blir högre överskott; (2) en del av överskottet (45 %) blir svensk beskattningsbar vinst;
(3) omställningsstödet beskattas och konsumeras, men är samtidigt en offentlig utgift.

### 10d. Sammanfattning av fall C för extern bedömning

- 30 procent av de privata jobben försvinner; 35 procent av dem ersätts av nya (10,5 per 100).
- 19,5 procent färre privata jobb netto (80,5 per 100 efter förändringen).
- AI-kostnad 240 mdkr, proportionellt uppskalad från 160 mdkr vid 20 procent – ett redaktionellt
  antagande för känslighetsanalys, inte ett påstående om verklig kostnadsutveckling.
- Övriga antaganden oförändrade från förvalet.
- Resultat: skatteintäkter −142,0, offentliga utgifter +215,3, offentlig ekonomi −357,3 mdkr/år.

Öppna frågor:
- **Produktion:** Är det rimligt att total produktion är +0,5 % även när 30 procent av jobben försvinner, dvs.
  att AI fullt ut ersätter försvunnen produktion? Hur ska nya jobbs produktion värderas?
- **Svensk vinstandel:** Hur stor del av det ökade överskottet blir beskattningsbar vinst i Sverige (nu 45 %)?
- **Stödets omfattning:** Är den sammansatta stödfaktorn 45 % rimlig vid en större jobbförlust, med avseende på
  täckning och varaktighet?

## 11. m3.4.1: nytt förval för "AI tar över en stor del av jobben" (basår 2024)

Endast två förval ändras: andelen privata jobb som försvinner 20 → 30 procent och AI-inköp
160 → 240 mdkr per år (fall C i avsnitt 10). Ersättningsandelen 35 procent och övriga antaganden
är oförändrade. Inga beräkningsformler har ändrats; m3.4.1 räknar identiskt med m3.4.0 för samma indata.
Scenariot beskrivs som ett kraftigt redaktionellt stresstest, inte en prognos eller ett bedömt mest sannolikt
utfall. Äldre delningslänkar (modellversion före m3.4.1) behåller förval A och visar en förklaring.

| Scenario | Skatt m3.4.0-förval | Skatt m3.4.1 | Utgifter m3.4.0-förval | Utgifter m3.4.1 | Offentlig ekonomi m3.4.0-förval | Offentlig ekonomi m3.4.1 |
| --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- |
| AI skapar fler jobb än den tar | 52,95 | 52,95 | 23,77 | 23,77 | 29,18 | 29,18 |
| AI hjälper oss att producera mer | 13,60 | 13,60 | −17,73 | −17,73 | 31,33 | 31,33 |
| AI ger oss en fyradagarsvecka | −11,95 | −11,95 | 0,00 | 0,00 | −11,95 | −11,95 |
| Företagen växer – jobben hänger inte med | −52,64 | −52,64 | 0,00 | 0,00 | −52,64 | −52,64 |
| Jobb försvinner – nya betalar mindre | −39,93 | −39,93 | 50,07 | 50,07 | −90,00 | −90,00 |
| AI tar över en stor del av jobben | −98,62 | −141,98 | 134,19 | 215,29 | −232,81 | −357,28 |

Övriga fem scenarier är oförändrade. Det nya förvalet ger samma värden som fall C i avsnitt 10
(jämförelsevärden, inte måltal).