# Skattebasen – metod, källor och antaganden Dataversion: `eurostat-se-2026-09-22` (uttag 2026-09-16, serien D11 hämtad 2026-09-22). Modellversion: `m3.4.1` (samma beräkning som m3.4.0, nytt förval för "AI tar över en stor del av jobben"; se Tillägg m3.4.1). Beräkningsversion `m3.4.0` (rättat omställningsstöd, arbetstidsläge, produktion i nya jobb, sex huvudscenarier; se Tillägg m3.4.0). Föregående version `m3.3.1`, se Tillägg m3.3.0 och m3.3.1. Sektorsdata: `eurostat-sektorer-se-2026-09-23`. Revisionen m3.1.0 → m3.2.0 (brytpunkter, kapitalbeskattningens koppling till D51A/D51C, offentlig personalkostnad, tillväxtscenariots samband) redovisas i `REVISIONSLISTA.md` och `AVSTAMNING.md`. Tidigare revision m2.1.0 → m3.0.0 finns i `REVISION.md` och `AVSTAMNING-m3.0.0.md`. ## 0. Märkning av uppgifter Varje uppgift i gränssnittet är märkt där den används: | Märkning | Innebörd | | --- | --- | | Historiskt utfall | Officiell statistik för basåret, oförändrad i tjänsten | | Bearbetad uppgift | Omräkning eller uppskattad fördelning av officiell statistik (redaktionellt antagande) | | Scenarioantagande | Redaktionellt valt exempelvärde, ändringsbart | | Ditt antagande | Värde som användaren har ändrat | | Modellresultat | Beräknat värde, inte en prognos | Alla belopp är miljarder kronor per år, löpande priser om inget annat anges. Omfattningen är hela den offentliga förvaltningen (sektor S.13: stat, kommuner, regioner och sociala trygghetssystem). Interna överföringar är konsoliderade bort av nationalräkenskaperna. ## 1. Källor | Källa | Koder | Period | Enhet | Status | | --- | --- | --- | --- | --- | | Eurostat `gov_10a_taxag` | D2, D21, D211, D214, D29, D5, D51A, D51B, D51C, D59, D61, D91, D2_D5_D91_D61_M_D995 | 2006–2024 | mkr, löpande priser | officiellt utfall | | Eurostat `gov_10a_exp` (COFOG) | GF01–GF10 | 2006–2024 | mkr | officiellt utfall | | Eurostat `gov_10a_main` | TR, TE, B9, P3, D62PAY | 2006–2024 | mkr | officiellt utfall | | Eurostat `nama_10_gdp` | B1GQ, D1, D11, B2A3G, P31_S14, BNP-deflator (2015=100) | 2006–2025 | mkr / index | officiellt utfall | | Eurostat `nasa_10_nf_tr` | S.1, S.11, S.12, S.13, S.14, S.15: D1, B2A3G, B2G, B3G | 2006–2024 | mkr | officiellt utfall, bearbetad avgränsning | | EU-kommissionen, Taxation Trends | – | – | – | referens för indelning efter ekonomisk funktion | | SCB nationalräkenskaper | – | – | – | primärkälla bakom Eurostats serier | | Prop. 2022/23:1 m.fl. budgetpropositioner | – | – | – | används endast för periodavgränsning | Rådata sparas oförändrad i `src/data/eurostat-se-2026-09-22.json` och `src/data/eurostat-sektorer-se-2026-09-23.json`. ## 2. Skattegrupper (ömsesidigt uteslutande) | Grupp | Kod | Modellens underlag | | --- | --- | --- | | Skatt på hushållens inkomster | D51A | löner D11 (74 %) + B2A3G (4 %, kapitalinkomster: utdelning, ränta, realiserad kapitalvinst, ISK-schablon) + sociala kontantförmåner D62PAY (22 %). Skatt på ny utdelning (30 % lagstadgad × andel 1,0) och på nya realiserade kapitalvinster (30 % × 50 % av kvarhållen vinst efter bolagsskatt) bokförs i kapitaldelen | | Arbetsgivaravgifter och övriga produktionsskatter | D29 | D1 (90 %) + BNP (10 %) | | Sociala avgifter netto | D61 | D1 | | Skatt på bolagsvinster | D51B | B2A3G (nivå), lagstadgad sats × 0,85 på förändringen | | Avkastningsskatt på pensions- och försäkringssparande | D51C | BNP (försiktig förenkling, sparkapital saknas i underlaget); får ingen skatt på nya vinster. Klassificering enligt Eurostats detaljerade skattelista, fliken SE, rad 130–143 | | Moms | D211 | P31_S14 | | Övriga konsumtionsskatter | D214 | P31_S14 | | Fastighets- och övriga skatter | D59 + D91 + restpost | BNP | Grupperna summerar exakt till totalposten D2+D5+D91+D61 efter avdrag för osäkra skattefordringar. Utgiftsgrupperna använder GF01–GF10 en gång var. ## 3. Bearbetningar och redaktionella antaganden - Fördelning av D51A: 74 % arbetsinkomster, 4 % ränte- och utdelningsinkomster, 22 % pension och skattepliktiga transfereringar. **Bearbetad fördelning med redaktionellt antagande**, inte uppmätt statistik. (I m2.1.0 var fördelningen 78/0/22.) - Andel av D29 som följer lönesumman: 90 %. Samma andel används som uppskattning av arbetsgivarens löneskatter utöver D1: arbetskraftskostnaden i modellen är D1 + 0,9 × D29, en **bearbetning med redaktionellt antagande** som följer SCB:s begrepp arbetskraftskostnad D1 + D29C men inte läser in D29C-serien. - Privat andel av lönesumman: marknadssektorernas andel av D1 ur sektorsräkenskaperna (S.11 + S.12 + S.14, 71,8 % år 2024; bearbetad uppgift, per år). Jobbantagandena verkar bara på denna del. Före m3.3.0: redaktionellt 72 %. - Personalkostnadens andel av offentlig konsumtion: 60 %. - Ökad produktion är ett **uttryckligt scenarioantagande** (`productionGainPct`, produktionsbidrag före ytterligare AI-inköp, procent av produktionsunderlaget = marknadssektorernas arbetskraftskostnad + driftsöverskott och blandinkomst i samma verksamheter) och hålls helt åtskilt från kostnadsbesparingen. Produktionsbidraget avser ökningen före avdrag för ytterligare AI-inköp; AI-inköpen dras av exakt en gång. Ett positivt netto delas mellan svensk beskattningsbar vinst, lägre priser och annan användning. Ett negativt netto bärs helt av vinsterna och ger ingen prissänkning. - Skatt på tillkommande vinst: årets lagstadgade bolagsskattesats (20,6 % från 2021) gånger ett antaget genomslag i skattemässigt överskott på 0,85. Nivån är fortsatt kalibrerad mot verifierad intäkt. - Utdelning tas ur vinsten efter bolagsskatt; kapitalvinstunderlaget följer den kvarhållna delen med 50 % genomslag. - Lagstadgad skattesats på kapitalinkomst: 30 %. Att tillämpa den på hela det modellerade tillskottet är ett antagande om full direktbeskattning, eftersom sparformer, utländska ägare och fåmansföretagsregler inte modelleras. Det är inte en säker övre gräns för det samlade skatteutfallet. - Andel av en prissänkning som når svenska hushåll: 55 %. Resten gäller export, insatsvaror och offentliga kunder. - Volymsvar vid lägre priser: 90 % (nominell konsumtion ändras med resterande 10 %). - Beteendeelasticitet e per skattegrupp, i intäktsfaktorn (1 + p)(1 − e·p): arbete 0,2; sociala avgifter 0,1; bolag 0,35; kapitalvinst 0,5; moms 0,15; övrig konsumtion 0,25; övrigt 0,1. - Fastighets- och övriga skatter, D51C och övriga offentliga inkomster följer BNP i modellen. När scenarierna inte ändrar BNP hålls de därför oförändrade. - Modellen antar full avdragsrätt för privata företags AI-inköp och modellerar inte separat verksamheter med begränsad eller ingen avdragsrätt. ## 4. Beräkningskedjan 1. **A – utgångsläget.** Basårets verifierade utfall, oförändrat. 2. **B – utgångsläget med valt AI-scenario.** Samma basår med valt scenario och oförändrade skatte- och utgiftsinställningar. 3. **C – samma AI-scenario med användarens skatte- och utgiftsändringar.** Scenario B efter användarens relativa ändringar av effektiv beskattning och anslag. Uppdelningen som visas är (B − A) per effekt, följt av (C − B) uppdelat på skatteändringar och utgiftsändringar. Varje effekt förekommer exakt en gång och summan är alltid C − A. Detta rättar den tidigare dubbelräkningen, där en policyeffekt syntes både i bolagsskatteposten och i posten för egna skatteändringar. Löneförändringen anges i ett av tre lägen. Jobbläget använder andel jobb som försvinner, andel som ersätts, genomsnittlig löneinkomst per nytt jobb och förändrad löneinkomst per kvarvarande jobb. Direktläget använder en nettoförändring och tolkar ett fall som förlorade jobb. Läget `counterfactual` används för uteblivna jobb: lönesumman är lägre än i ett jämförelsealternativ, men ingen har sagts upp och inget omställningsstöd följer automatiskt. Endast ett läge används, så antagandena kan inte överlappa. Löner (D11) och ersättning till anställda inklusive arbetsgivaravgifter (D1) hålls isär: inkomstskatt och omställningsstöd beräknas på D11, arbetsgivaravgifter på D1 och företagens arbetskraftskostnad på D1 + 0,9 × D29. Omställningsstödet beräknas på den bortfallna löneinkomsten för de personer som förlorar jobbet, inte på nettot i ekonomin, så högre löner för kvarvarande anställda tar inte bort stödbehovet. D62PAY används som förenklat underlag för skatt på pensioner och transfereringar; modellens beskattning av stöd ska inte läsas som reglerna för varje enskild ersättningsform. ## 5. Testfall Körs med `bunx vitest run` (`src/model/engine.test.ts` och `src/lib/state.test.ts`): - oförändrade antaganden återger referensen exakt, och referensen återger basårets officiella totaler - skatte- och utgiftsgrupper summerar till officiella totaler för alla år - jobbexemplet 100 → 10 bort, 5 nya ger −5,0 procent; halverad lön i nya jobb ger −7,5; högre löneinkomst i kvarvarande jobb räknas separat - de försvunna jobbens lönenivå bevarar den ursprungliga lönesumman - direkt läge ignorerar jobbantagandena - scenariotexten innehåller samma löneförändring som beräkningen använder - omställningsstödet räknas på D11, inte på D1, och elimineras inte av höjda löner för kvarvarande anställda - arbetskraftskostnaden är D1 plus den löneberoende delen av D29 - högre löner utan högre produktion sänker vinsten (ingen klippning vid noll) - utdelning tas ur vinst efter bolagsskatt; kapitalvinstskatten följer inte lönesumman - A → B → C summerar exakt före avrundning, i fyra policyfall - varje effekt räknas exakt en gång; inga dubbletter bland posterna - höjd beskattning ger mer men inte proportionellt; utgiftsändring ger rätt riktning - olika basår ger olika resultat - delad länk återskapar antaganden och resultat; äldre modellversion markeras ## 5b. Scenariot "Företagen växer – jobben hänger inte med" **Från m3.3.0** räknas scenariot som en AI-avvikelse i en ekonomi av basårets storlek, mot samma utgångsläge som övriga scenarier (se Tillägg m3.3.0). Beskrivningen nedan av de två vägarna gäller fortfarande som underlag för kvoterna; tvåvägsresultatet visas bara som bakgrund. Scenariot jämför två redaktionellt antagna utvecklingsvägar över `growthHorizonYears` år (förval 5) och räknar sedan om skillnaden till ett statiskt stresstest i basårets ekonomi. Referensalternativet är gemensamt: jobben +3 %, arbetstiden oförändrad, produktion per timme +7,5 % och 100 % lönegenomslag. AI-alternativet finns i två varianter: **Företagen växer utan fler jobb** (förval: jobb +0 %, produktion per timme +13 %, lönegenomslag 35 %) och **Företagen växer med få nya jobb** (jobb +1 %, produktion per timme +13 %, lönegenomslag 50 %). Övriga antaganden är desamma. - Varje väg kan köras genom samma modell (`growthPathParams` → `simulate`), med `inputMode: "direct"` och löneeffekten `((1 + sysselsättning) × (1 + lön) − 1)`. I huvudresultatet används däremot `growthRelativeParams`: kvoten AI-väg/jämförelseväg för jobb, lönesumma och produktion samt skillnaden i AI-inköp läggs på basårets ekonomi. - Resultaten avser ett års intäkter och utgifter i det antagna läget, i basårets penningvärde, inte en daterad prognos och inte summan under perioden. - Färre nyanställningar än i jämförelsealternativet är inte uppsägningar och ger därför inget omställningsstöd. Offentliga kostnader kräver det uttryckliga antagandet `extraSupportCost`. - Egna skatte- och utgiftsändringar tillämpas bara på AI-alternativet, så jämförelsealternativet ligger fast. - Huvudresultatet är AI-avvikelsen mot utgångsläget, på samma sätt som i övriga scenarier. Tvåvägsskillnaden visas bara som bakgrund. Skillnaden delas i utvecklingsväg och egna åtgärder, och delarna summerar exakt till totalen. ## 5c. Kompensation och brytpunkter Förändrade skatteintäkter delas i skatt på arbete (komponenter beräknade mot D11 eller D1) och skatt på övriga områden. Delarna summerar alltid till den redovisade totalen (`taxByOrigin`). Målet kan vara att återställa skatteintäkterna eller den offentliga ekonomin inklusive utgifter. Två vägar redovisas: 1. Större skatteunderlag i områdena bolagsvinster, hushållens kapitalinkomster och konsumtion (`baseBreakeven`). Väljs flera områden beräknas hela förändringen gemensamt med lika stor del per område; fristående resultat summeras aldrig. 2. Relativ höjning av effektiv beskattning i de motsvarande skattegrupperna (`taxRateBreakeven`), med modellens beteendeeffekt inräknad. Underlagsbrytpunkten löses stegvis och med bisektion genom den faktiska modellkörningen, så bolagsskatt, utdelning, kapitalvinstskatt och konsumtion räknas en gång. Skattebrytpunkten prövar rutnät, gruppvändpunkter, den samlade vändpunkten med gyllene snitt och bisektion. Nås inte målet inom gränserna (tre gånger basårets driftsöverskott respektive 100 procent högre beskattning) redovisas ramen uttryckligen i stället för ett tal; det betyder att brytpunkten ligger utanför den visade ramen, inte att kompensation är ekonomiskt omöjlig. ## 6. Begränsningar - Förenklad, villkorad analys – ingen makroekonomisk prognos och ingen år-för-år-utveckling. - B2A3G är en proxy för beskattningsbar vinst; avdrag, underskott, koncernbidrag och internationell vinstförflyttning ingår inte. Brytpunkten anges i driftsöverskott. - Var vinsten beskattas avgörs av fördelningen av besparingen, inte av ägarnas hemvist. - Produktionsbidraget avser ökat förädlingsvärde före ytterligare AI-inköp i S.11, S.12 och S.14. AI-inköpen dras av separat och exakt en gång. Större produktion modelleras bara via det uttryckliga produktionsantagandet (`productionGainPct`), inte via en produktionsfunktion. Följdeffekter på volymer i övriga ekonomin, BNP, investeringar och efterfrågan (dynamiska effekter) modelleras inte. - Uppdelningen av D51A (74/4/22) och andelen av D29 (90 %) kan inte verifieras mot officiella serier. Arbetskraftskostnaden bygger därför på 0,9 × D29 som uppskattning av D29C, inte på den verifierade D29C-serien. - Antagandena om effektiv beskattning – 0,85 genomslag i skattemässigt överskott, 0,50 kapitalvinstgenomslag och 30 % på hela utdelningen – är redaktionella och bör inte förväxlas med de lagstadgade satserna. - Basårets utgifter hålls oförändrade utöver modellerat stöd, offentlig effektivisering, införandekostnader och användarens egna ändringar. Det är inte en garanti om oförändrad välfärdsnivå; befolknings- och behovsförändringar modelleras inte automatiskt. - Tillväxtscenariots två varianter och deras utvecklingsvägar är redaktionella antaganden, inte prognoser. En negativ jobbskillnad betyder uteblivna jobb mot jämförelsealternativet, inte uppsägningar, och modellen avgör inte om människor får arbete i andra sektorer. - Kapitalinkomstområdet i kompensationsanalysen saknar verifierad nivåserie i underlaget och redovisas därför i belopp, inte som andel av ett underlag. - Basinkomst, hushållsanalys och arbetstidsförkortning saknas. - BNP-normaliseringen i jämförelsevyn tar bort skillnader i ekonomins storlek och penningvärde, men inte i struktur, konjunktur eller demografi. ## Flöde, mätning och domän Grundflödet är: välj utgångsläge (regeringsperiod + år att utgå från), välj AI-scenario, klicka "Visa hur skatteintäkterna påverkas". Scenariokorten visar antaganden, inte resultat. Körningen sker lokalt i webbläsaren; övergången på tre sekunder är enbart visuell, respekterar reducerad rörelse och gör inga serveranrop. Ändrat utgångsläge eller scenario döljer tidigare resultat och begär en ny körning. Justeringar av AI-antaganden, skatter och utgifter uppdaterar resultatet direkt. Körningen sparas i länken som `rk` (period|år|scenario), så delade länkar och återgång från andra sidor visar resultatet direkt. Mätning (src/lib/analytics.ts): `simulation_started`, `simulation_completed` och `shared_scenario_opened`. Endast modellversion samt om egna antaganden/åtgärder används skickas. Inga mottagare, partival, postnummer, mejltexter eller hela scenario-URL:er. Händelserna skickas till en ansluten analyslösning (Lovable analytics, Plausible, GA4 eller dataLayer) om någon finns och loggas alltid i `window.__skattebasenEvents`. Ingen analysleverantör är ansluten i dag; för att samla in händelserna behöver en sådan aktiveras. Domän (src/lib/site.ts): `PRODUCTION_DOMAIN` är https://skattebasen.se men `PRODUCTION_DOMAIN_CONNECTED` är `false`, så genererade länkar använder den fungerande adressen skattebasen.lovable.app. När domänen är registrerad och kopplad räcker det att sätta flaggan till `true`. Geografi: postnummerfältet är borttaget eftersom GeoNames SE saknar kommunkod för cirka 16 % av postnumren, bland annat samtliga Malmö-postorter. I stället används ett sökbart kommunval (src/data/kommuner.ts, 290 kommuner med SCB-kod kopplade till de 29 riksdagsvalkretsarna). ## Tillägg m3.2.0 **Beteendeeffekt.** Relativ ändring p (decimal) av effektiv beskattning ger intäktsfaktorn (1 + p)(1 − e·p). Maximum vid p = (1 − e)/2e. Varje grupps intäkt är konkav i den sökta höjningen, så den samlade intäkten är konkav. Sedan m3.2.1 prövar skattebrytpunkten, i stigande ordning, ett rutnät (0,5 procent), varje grupps vändpunkt förskjuten med befintliga ändringar och den samlade funktionens maximum (gyllene snittet). Den första kandidat som når målet avgränsas med bisektion, och lösningen kontrolleras genom motorn. Övre gräns +100 procent för skattehöjning och 3 × basårets B2A3G för underlagsökning. ## Tillägg m3.2.1 - **Brytpunkt nära vändpunkten.** Kontrollfall: 2024, neutralt, direkt lönesumma −0,774957616775229 %, befintlig ändring household_capital +0,25 %. m3.2.0 gav null; m3.2.1 hittar lösningen (≤ 49,75 % ytterligare) och verifierar den i motorn. Separata kontrollfall: ny avgränsning ≈ 3,337 %, gammal avgränsning (endast D51C) ≈ 7,333 %. - **Äldre länkar.** m3.1-parametrarna gwh, gwa, gph, gpa saknar motsvarighet. En länk med dem visar inget resultat utan listar inställningarna; originalvärdena och länkens versionsuppgift bevaras i adressen (även vid intern navigering) tills användaren väljer "Skapa nytt scenario med aktuell modell". - **Känslighet för lönegenomslag** i tillväxtscenariot visas i fördjupningen och räknas dynamiskt (förval 100/50, samt 50/50 och 100/100). - Standardscenariernas resultat är oförändrade mot m3.2.0. **Offentlig personalminskning.** Minskad arbetskraftskostnad = bruttobesparing × 0,60. Minskad D1 = arbetskraftskostnad / (1 + 0,9 × D29 / D1). Minskad D11 = D1 × D11/D1. **Omställningsstöd.** Stöd = (bortfallen D11 i de privata jobb som försvinner, brutto + bortfallen D11 för offentligt anställda) × andel. Andel = ersättningsgrad × andel av de berörda som får stöd × andel av året stödet betalas; ett sammansatt antagande, ingen extra faktor läggs ovanpå. Sedan m3.4.0 kvittas nya jobbs löner inte bort (före m3.4.0: netto efter nya jobb, golvat vid noll). **AI-inköp.** Reglaget gäller privata företag och minskar deras vinst. Offentliga AI-kostnader ingår i införandekostnaden. **Tillväxtscenariot.** Produktion = jobb × arbetstid per jobb × produktion per timme. Timlön = 1 + produktivitet per timme × löneandel. Lönesumma = jobb × arbetstid × timlön. Användaren anger jobb, arbetstid, produktivitet per timme och löneandel; produktion, lön per jobb och lönesumma härleds. Avstämning för båda vägarna finns i `AVSTAMNING.md`. ## Tillägg m3.3.0 ### Rättat produktionsunderlag (separat rättelse) Till och med m3.2.1 räknades produktionsbidraget på privat arbetskraftskostnad (72 % av D1) plus **hela ekonomins** B2A3G, inklusive offentlig sektors kapitalförslitning och egnahemmens beräknade boendetjänster. Nu avser båda delarna samma verksamheter enligt Eurostats sektorsräkenskaper (`nasa_10_nf_tr`, CP_MNAC, uttag 2026-09-23): privat andel av D1 = (D1_S11 + D1_S12 + D1_S14) / D1_S1 (2024: 0,7177) privat överskott = B2A3G × (B2A3G_S11 + B2A3G_S12 + B3G_S14) / B2A3G_S1 (2024: 0,8252) produktionsunderlag = privat D1 × (1 + löneskattekvot) + privat överskott (2024: 4 369,7 mdkr) Ingen ny privat andel är vald utan underlag; andelarna är bearbetade uppgifter per år. ### Produktion och AI-kostnad förändrat överskott = produktionsbidrag före AI-inköp − förändrad arbetskraftskostnad − ytterligare AI-inköp AI-inköpen dras av exakt en gång. Produktionsbidraget är förädlingsvärdet före dessa inköp. Ett minskat överskott bärs helt av vinsterna; ett ökat delas mellan vinster och lägre priser. ### Tillväxtscenariot som avvikelse Med H = nyanställningsvägen och A = AI-vägen (jobb × arbetstid × produktion per timme): jobb = (1 + j_A) / (1 + j_H) − 1 (förval −1,94 %) lönesumma = (1 + L_A) / (1 + L_H) − 1 (förval −2,85 %) produktion = (1 + Q_A) / (1 + Q_H) − 1 (förval +3,08 %) AI-inköp = (AI_A − AI_H) / (1 + Q_H) (förval 108,4 mdkr) Kvoterna läggs på basåret i läget `counterfactual`: lägre lönesumma är **uteblivna jobb**, inte uppsägningar, och ger inget automatiskt omställningsstöd. Merkostnader för stöd är ett uttryckligt antagande (`extraSupportCost`); noll betyder att inga sådana merkostnader är inlagda. Faktiska uppsägningar (lägena `jobs` och `direct`) och offentlig personalminskning ger stöd som tidigare. Egna skatte- och utgiftsändringar verkar på basårets underlag. Räkneexempel 2024, förval: produktionsbidrag 134,38 − (−74,98 lägre arbetskraftskostnad) − 108,38 AI-inköp = 100,98 mdkr större överskott; skatteintäkterna −20,89 mdkr (−0,78 % av 2 687,6 mdkr). Med den tidigare avgränsningen blir samma omräkning −18,99 mdkr. ### Resultatpresentation Alla fyra scenarier visar förändrade årliga skatteintäkter i mdkr och procent av utgångslägets skatteintäkter, förändrade utgifter och förändring i offentlig ekonomi. Det är ett stresstest i basårets ekonomi, inte en daterad prognos. ### Egna inställningar och äldre länkar Tvåvägsmåttet och avvikelsen sammanfaller för förvalen men inte generellt: skillnader uppstår vid negativt överskott i avvikelsen, stöd, offentlig effektivisering, fallande lönesumma i en väg och egna åtgärder. Se `AVSTAMNING.md`, avsnitt 5. Tillväxtlänkar före m3.3.0 visar inget resultat förrän användaren väljer "Visa med aktuell modell"; parametrar och ursprunglig modellversion bevaras i adressen. ### Kontrollfall 80 kontrollfall, bland annat: kvoterna ovan, −18,99 mdkr med tidigare avgränsning, identiska vägar ger noll, +1 mdkr AI-inköp ger −1 mdkr överskott, inget automatiskt stöd i `counterfactual`, uttryckligt stöd räknas, offentlig effektivisering fungerar, sektorsandelar är källbelagda, äldre länkar märks och bevaras. m3.2-kontrollfallen 3,337 % och 7,333 % körs med tidigare avgränsning; motsvarande m3.3-värde är 3,326 %. ### Förändrade resultat (2024, skatteintäkter mdkr) Produktivitet 15,34 → 13,60 och omställning −56,43 → −56,88 och "AI ersätter mycket arbete" −118,59 → −118,63: enbart rättat produktionsunderlag. Tillväxt −21,03 (tvåväg) → −20,89: omformulering och rättelse; var för sig −18,99 respektive −23,13. Inga förval har ändrats. ## Tillägg m3.3.1 ### Variant "Företagen växer utan fler jobb" Tillväxtscenariot har två valbara varianter, båda redaktionella stresstester, inte prognoser: | Antagande | Företagen växer utan fler jobb (förval) | Företagen växer med få nya jobb | | --- | --- | --- | | Jobb, jämförelsealternativet | +3 % | +3 % | | Jobb, AI-alternativet | 0 % | +1 % | | Produktion per timme, AI-alternativet | +13 % | +13 % | | Arbetstid per jobb | oförändrad | oförändrad | | Lönegenomslag, AI-alternativet | 35 % | 50 % | | Övriga antaganden | förval | förval | Varianten räknas med exakt samma formler som i Tillägg m3.3.0 (kvoter AI-väg/jämförelseväg lagda på basåret i läget `counterfactual`). Härlett för förvalsvarianten utan fler jobb: jobb −2,91 % (100/103 − 1), lönesumma −5,58 %, produktionsbidrag före AI-inköp +2,05 %, AI-inköp 108,4 mdkr i basårets skala. Med 2024 som basår minskar skatteintäkterna med cirka 52,6 mdkr (−1,96 %). Varianten med få nya jobb ger cirka −20,9 mdkr. "−2,91 procent jobb" är skillnaden mot jämförelsealternativet: jobb som aldrig tillkommer, inte uppsägningar. Antalet jobb minskar inte jämfört med basåret. Förklaringen i gränssnittet genereras ur aktuella antaganden. Inga antaganden är valda för att nå ett visst resultat; det tidigare värdet −57 mdkr avsåg en äldre modell och används inte som kontrollvärde. Båda varianterna använder valt basår. Jämförelsetabellen visar samma storheter och utgångsläge som huvudresultatet, med användarens övriga inställningar i båda kolumnerna. Varianten lagras i delningslänken via `gv` och sina parametrar; äldre m3.3.1-länkar utan `gv` men utan egna variantparametrar återskapar den tidigare varianten för att inte tyst byta innebörd. Återställning ger förvalsvarianten. Beräkningen är oförändrad, så länkar från m3.3.0 visas utan omräkningsnotis. Fullständiga tal för båda varianterna, basår 2024 och 2020, finns i `AVSTAMNING.md`, avsnitt 5b. ## Tillägg m3.4.0 **Rättat fel: omställningsstödet.** I m3.3.1 räknades stödet i jobbläget på bortfallen lön netto efter nya jobbs löner. Nya jobb tog därmed bort stödbehovet för dem som förlorat jobbet, och vid ersättningsandel över cirka 111 procent blev stödet noll. Nu räknas stödet på lönen i de jobb som försvinner. Nya jobb antas inte automatiskt gå till dem som förlorat sina. Hur stor del av bortfallet som ersätts (ersättningsgrad × andel som får stöd × andel av året) är fortfarande ett enda sammansatt antagande, `transferSupportPct`; ingen ny faktor läggs ovanpå. Förvalen har inte justerats i efterhand. Uteblivna jobb (`counterfactual`) och kortare arbetstid (`hours`) ger inget stöd. I direktläget finns bara ett netto, som används som förenklat underlag. Växel i granskningen: `MODEL_SWITCHES.grossSupportBase`. Effekt av rättelsen, basår 2024, skatteintäkter / offentlig ekonomi (mdkr per år): | Scenario | m3.3.1 | m3.4.0 | Orsak | |---|---|---|---| | AI hjälper oss att producera mer | +13,6 / +31,3 | +13,6 / +31,3 | oförändrat (stöd 0 %) | | Jobb försvinner – nya betalar mindre | −56,9 / −66,1 | −39,9 / −90,0 | stöd 42,1 → 83,0 mdkr | | Företagen växer (båda varianterna) | −52,6 / −20,9 | −52,6 / −20,9 | oförändrat (inga uppsägningar) | | AI tar över en stor del av jobben | −118,6 / −204,6 | −98,6 / −232,8 | stöd 126,5 → 174,7 mdkr | Skatteintäkterna blir mindre negativa men den offentliga ekonomin sämre: stödet är en utgift, men beskattas som transferering och ökar konsumtionen och därmed momsen. **Nytt: produktion i nya jobb (`newJobOutputPct`).** I jobbläget kan nya jobb ge egen produktion: produktionsunderlaget × andel nya jobb × produktion per nytt jobb i procent av ett genomsnittligt jobbs. Den läggs till produktionsbidraget och räknas en gång. Förval 0 i de befintliga scenarierna (oförändrat samband), 100 i "AI skapar fler jobb än den tar". Begränsning: i de befintliga scenarierna ger nya jobb fortfarande ingen egen produktion. **Nytt: arbetstidsläget (`hours`).** Håller isär anställda (e), arbetstid per person (h), årslön (w) och produktion per timme (q) i marknadssektorerna: timlön = (1 + w)/(1 + h) − 1, lönesumma = (1 + e)(1 + w) − 1, produktion = (1 + e)(1 + h)(1 + q) − 1. AI-inköpen dras separat, exakt en gång. `productionGainPct` används inte i läget. **Scenario 1: AI skapar fler jobb än den tar** (redaktionellt exempel, inte prognos). 6 av 100 privata jobb försvinner och 7,2 nya tillkommer (ersättningsandel 120 %). Nya jobb har genomsnittlig lön (100 %) och genomsnittlig produktion (100 %), vilket betyder att de finansierar sin egen lönekostnad och ger genomsnittligt överskott. De försvunna jobbens uppgifter antas utföras med AI (AI-inköp 40 mdkr). Inget fristående produktionsbidrag. Övrigt som i "AI hjälper oss att producera mer", omställningsstöd 35 % som i "Jobb försvinner – nya betalar mindre". Nettoökningen på 1,2 jobb per 100 förutsätter att fler kan och vill arbeta; modellen har inget arbetskraftstak eftersom underlag för ett sådant saknas, och visar i stället nettobehovet. *Scenarioantagande (gäller hela jobbläget):* de försvunna jobbens produktion finns kvar genom AI. Med den ursprungliga privata sysselsättningen som index 100 (en indexenhet = en procent av sysselsättningen, inte ett enskilt jobb eller en person): 94 kvarvarande + 6 ersatta med AI + 7,2 nya = 107,2 i produktion före AI-inköp. Basår 2024: nya jobbs produktion 314,6 mdkr, Δarbetskraftskostnad 31,5, AI-inköp 40,0, förändrat överskott 243,1 mdkr. Känslighet: 0 % = nya jobb producerar ingenting, 100 % = som ett genomsnittligt jobb inklusive överskottsandel. Avstämning, stödtabell per scenario och förval som behöver ekonomisk bedömning: AVSTAMNING.md avsnitt 9. **Scenario 3: AI ger oss en fyradagarsvecka** (redaktionellt exempel). Marknadssektorerna: arbetstid −20 %, årslön och antal anställda oförändrade, produktion per timme +25 % (0,8 × 1,25 = 1, oförändrad produktion), timlön +25 %. AI-inköp 40 mdkr tillkommer och finansieras inte av produktivitetsökningen. Offentlig sektor ingår inte. Känsligheten för produktion per timme visas i gränssnittet. **Variant: Lika många jobb – lägre löner** inom "Jobb försvinner – nya betalar mindre": ersättningsandel 100 % i stället för 60 %, allt annat som förvalet (nya jobb 90 % av de försvunnas lön, AI-inköp 90 mdkr, fördelning 40/35, offentlig effektivisering 3 %). En stor del av utfallet kommer från dessa övriga antaganden, inte bara från lönerna. Utfallet mäter inte inkomstklyftor eller ägarkoncentration. Resultat m3.4.0, basår 2024 (skatteintäkter / utgifter / offentlig ekonomi, mdkr per år): | Scenario | Skatt | Utgifter | Offentlig ekonomi | |---|---|---|---| | 1. AI skapar fler jobb än den tar | +52,9 | +23,8 | +29,2 | | 2. AI hjälper oss att producera mer | +13,6 | −17,7 | +31,3 | | 3. AI ger oss en fyradagarsvecka | −12,0 | 0,0 | −12,0 | | 4. Företagen växer utan fler jobb | −52,6 | 0,0 | −52,6 | | 4b. Företagen växer med få nya jobb | −20,9 | 0,0 | −20,9 | | 5. Jobb försvinner – nya betalar mindre | −39,9 | +50,1 | −90,0 | | 5b. Lika många jobb – lägre löner | −1,5 | +50,1 | −51,5 | | 6. AI tar över en stor del av jobben | −98,6 | +134,2 | −232,8 | Ordningen är berättande, från möjligheter till större påfrestningar, och ingen rangordning efter skatteutfall. Alla scenarier är årliga stresstester i vald basårsekonomi, inte daterade prognoser. Länkar skapade med m3.3.x räknas om och märks som omräknade. ## Tillägg 2026-09-30 (m3.4.0, endast redovisning) - **Offentlig ekonomi bredvid huvudresultatet:** förändringen av alla modellerade offentliga inkomster minus förändringen av utgifterna, mot samma jämförelsepunkt som skatteresultatet. Inte det totala över- eller underskottet. - **Omställningsstödets nettokostnad:** återflödet är skillnaden i skatteintäkter mot samma scenario med `transferSupportPct = 0` och `extraSupportCost = 0`, övrigt oförändrat (`supportBreakdown`, `withoutSupport`). Det ingår redan i skatteintäkterna och adderas inte igen. Nettokostnad = stödutgift − återflöde. - **Brytpunktsbesked:** "nås" (belopp), "nås inte inom det undersökta intervallet" (tillskottet ökar fortfarande vid gränsen: 100 % högre effektiv beskattning respektive tre gånger driftsöverskottet), eller "större än modellens högsta tillskott" (intäkten har passerat beteendeformelns vändpunkt inne i intervallet; ytterligare höjning minskar intäkten). Beskedet avser alltid valda skatter eller underlag, valt mål och aktuella antaganden – aldrig högre beskattning generellt. Sökningen och resultaten är oförändrade (`taxRateBreakevenLimit`, `baseBreakevenLimit`). - **Känd begränsning, förslag för granskning:** egna skatteändringar påverkar inte disponibel inkomst, konsumtion eller vinst efter skatt. Se `FORSLAG-skatteandringar-m3.5.md`. ## Tillägg m3.4.1 (nytt förval, oförändrade formler) "AI tar över en stor del av jobben" har fall C ur avstämningens avsnitt 10 som förval: 30 procent av de privata jobben försvinner (tidigare 20) och AI-inköpen är 240 mdkr per år (tidigare 160), i basårets penningvärde som reglaget. Ersättningsandelen 35 procent och övriga antaganden är oförändrade. Av 100 privata jobb försvinner 30 och 10,5 nya tillkommer; totalt återstår 80,5, alltså 19,5 procent färre. Scenariot är ett kraftigt redaktionellt stresstest, inte en prognos eller ett bedömt mest sannolikt utfall. - AI antas bevara produktionen trots färre anställda (total privat produktion +0,5 procent före AI-inköp). - Nya jobbs produktion ingår i det samlade produktionsantagandet, utan separat tillägg. - AI-kostnaden är proportionellt uppskalad (160 mdkr vid 20 procent → 240 vid 30) som redaktionellt antagande. - Stödfaktorn 45 procent = ersättningsgrad × täckningsgrad × andel av året med stöd. - Antagandena om produktion, svensk vinstandel och stöd behöver fortsatt ekonomisk bedömning. Resultat basår 2024: skatteintäkter −142,0, utgifter +215,3, offentlig ekonomi −357,3 mdkr per år (m3.4.0 med förval A: −98,6 / +134,2 / −232,8). Övriga fem scenarier är oförändrade (AVSTAMNING.md avsnitt 11). Delningslänkar med modellversion före m3.4.1 behåller förval A (20 procent, 160 mdkr) och visar en förklaring; nya besök och återställning använder C. A/B/C-jämförelsen finns kvar i avsnitt 10, märkt m3.4.0. ## Kompensationsdelen – presentation (m3.4.1, ingen modelländring) Simulatorn visar två alternativa beräkningar som var för sig fyller samma gap: hur mycket underlaget behöver växa med nuvarande beskattning (`baseBreakeven`), och i fördjupningen hur mycket beskattningen behöver höjas i stället (`taxRateBreakeven`, med modellens beteendeeffekter). Svaren summeras inte; en kombination kräver en ny gemensam beräkning. Gap under 0,05 mdkr beräknas inte men visas med två decimaler. Kontrollfall: `scripts/kompensation-kontroll.ts` → `KOMPENSATION-KONTROLL.md`.