Hur påverkas samhällets finansiering vid olika AI-scenarier?

AI kan göra att vi producerar mer med färre arbetstimmar. Det kan skapa stora möjligheter, men också förändra skatteintäkterna som finansierar vår gemensamma välfärd och koncentrera inkomster och makt till färre ägare.

Utvecklingen är inte given. Med Skattebasen kan du pröva olika scenarier och undersöka möjliga åtgärder. Målet är att fler, både medborgare och politiker, ska diskutera frågan och förbereda samhället för förändringarna.

1. Välj utgångsläge

Välj vilken period och vilket års skatteintäkter och utgifter du vill utgå från.

Period

År att utgå från

År 2024Underlag: utfallHistoriskt utfall

Historiskt utfall

Officiell statistik för det valda basåret, hämtad ur nationalräkenskaperna via Eurostat (gov_10a_taxag, GOV_10A_EXP, nama_10) och oförändrad i tjänsten.

Underlagets status för basåret: slutligt eller preliminärt utfall enligt nationalräkenskaperna.

Hela offentliga förvaltningen

Regering, stödpartier, budgetunderlag och omfattning

Regeringspartier: Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna
Om regeringen: Regeringen Kristersson, tillträdde oktober 2022.
Stödpartier och budgetunderlag: Sverigedemokraterna är stödparti utanför regeringen enligt Tidöavtalet, inte regeringsparti.
Statsbudgetens underlag: Budgetprofilen avgränsas från budgetåret 2023, som är det första året regeringen lade en egen budgetproposition (prop. 2022/23:1). Budgetåret 2022 tillhör föregående period.

Underlaget omfattar hela den offentliga förvaltningen: staten, kommunerna, regionerna och de sociala trygghetssystemen (sektor S.13 i nationalräkenskaperna). Interna överföringar mellan dessa är borträknade.

Siffrorna beskriver Sverige under perioden. Historiska utfall påverkas bland annat av konjunkturen, tidigare beslut och kommunernas och regionernas egen politik. De är inte en isolerad effekt av den sittande regeringens politik. Tjänsten tillskriver inga partier framtida förslag.

Se historiken för perioden

2. Välj AI-scenario

Alla förvalda värden är redaktionellt valda exempelvärden som du kan ändra.

AI skapar fler jobb än den tarNågra jobb försvinner, men fler nya tillkommer. Det förutsätter att fler personer kan och vill arbeta.AI hjälper oss att producera merAI gör arbetet effektivare. Färre jobb försvinner än i de andra omställningsscenarierna, och lönerna i kvarvarande jobb ökar.AI ger oss en fyradagarsveckaAI gör att samma produktion klaras på kortare tid. Arbetstiden blir kortare medan årslönen och antalet anställda är oförändrade.Företagen växer – jobben hänger inte medFöretagen producerar mer med hjälp av AI, medan antalet jobb är oförändrat eller ökar svagt. En mindre del av produktivitetsökningen går till löner.Jobb försvinner – nya betalar mindreNya jobb tillkommer, men de ger lägre löneinkomster än de jobb som försvinner.AI tar över en stor del av jobbenEtt kraftigt stresstest där många jobb försvinner och bara en del ersätts av nya.

AI hjälper oss att producera mer

Exempelvärdena speglar en utveckling där få jobb försvinner och lönerna i de kvarvarande jobben stiger. Om kostnadsökningen blir större än produktionsökningen minskar vinsterna, även när löner och produktivitet ökar. Utfallet för vinster och priser redovisas ovan.

Jobb: 6,0 försvinner, 5,4 nya per 100 privata jobb
Arbetstid per jobb: Modelleras inte separat i detta scenario
Löneinkomster: +2,5 % i privat sektor
Produktion: +1,5 % produktionsbidrag före AI-inköp

Visa antaganden

Av 100 jobb i privat sektor försvinner 6,0, 94,0 finns kvar och 5,4 nya tillkommer.
De kvarvarande jobben får 3,0 procent högre genomsnittlig löneinkomst.
De jobb som försvinner hade genomsnittlig löneinkomst.
De nya jobben har 105 procent av de försvunna jobbens genomsnittliga löneinkomst.
Samlade löneinkomster i privat sektor förändras därmed med 2,5 procent. Privat sektor (marknadssektorerna enligt sektorsräkenskaperna) svarar för 71,8 procent av lönesumman år 2024.
Produktionsbidraget före AI-inköp antas vara 1,5 procent av produktionsunderlaget (arbetskraftskostnad plus överskott i marknadssektorerna). Det är ett eget antagande, skilt från kostnadsbesparingen, och fördelas med samma andelar som besparingen.
Ytterligare AI-inköp: privata företag köper utländska AI-tjänster för 40 miljarder kronor per år. Kostnaden dras en gång från produktionsbidraget och minskar deras svenska vinster. Offentlig sektors AI-kostnader ingår i stället i den offentliga införandekostnaden.
Av det som återstår efter AI-kostnaden – kostnadsbesparing plus eventuell produktionsökning – blir 30 procent svensk beskattningsbar vinst, 50 procent lägre priser och 20 procent annan användning som inte beskattas i Sverige.
Offentlig sektor effektiviserar 1,5 procent av sin konsumtion, med 30 procent av bruttobesparingen i införandekostnad.
Omställningsstöd motsvarande 0 procent av den löneinkomst före skatt som faller bort för dem som förlorar jobbet, i privat eller offentlig sektor. Talet är ett sammansatt antagande: ersättningsgrad × andel av de berörda som får stöd × andel av året stödet betalas. Nya jobb minskar inte stödet, eftersom de inte antas gå till dem som förlorat sina. Stödet beskattas som transferering. 90 procent av förändrad disponibel inkomst syns i konsumtionen och 40 procent av ökade vinster delas ut till svenska hushåll.
Utfall i modellen: företagens arbetskraftskostnad ökar med 65,4 miljarder och produktionsbidraget före AI-inköp är 65,5 miljarder. Svenska beskattningsbara vinster minskar med 39,9 miljarder kronor, och ingen prissänkning uppstår.

Automatiserade arbetsuppgifter, förlorade jobb och förändrade löneinkomster är tre olika saker. Att en uppgift kan automatiseras betyder inte att jobbet försvinner, och ett borttaget jobb betyder inte att hela löneinkomsten försvinner ur ekonomin.

3. Se resultatet

Beräkningen görs i din webbläsare med valt utgångsläge och valt AI-scenario.

För upp på agendan

Är du väljare?

Hjälp till att föra upp frågan på den politiska dagordningen.

Se vad du kan göra

Är du politiker?

Undersök hur AI kan påverka finansieringen av vårt gemensamma.

Ta frågan vidare

Källor och kalkyler · Jämför historiska utgångslägen · Historik