Källor och kalkyler

Fyra slag av uppgifter, tydligt åtskilda

Officiellt statistiskt utfall

Hämtat oförändrat ur nationalräkenskaperna via Eurostat, till exempel D51A eller COFOG GF07.

Bearbetad eller skattad fördelning

Vi delar en officiell post i flera delar, eller beräknar en restpost. Exempel: uppdelningen av hushållens inkomstskatt mellan löner och pension.

Modellantagande

Redaktionellt valda koefficienter och beteendeantaganden i beräkningen. Samtliga listas nedan.

Ditt scenarioantagande

De värden du själv ställer in i simulatorn. De märks som ”Ditt antagande” vid varje reglage.

Datakällor med koder och uttag

• Eurostat, gov_10a_taxag – skatter och sociala avgifter, sektor S.13, Sverige, 2006–2024, miljoner kronor i löpande priser. Koder: D2, D21, D211, D214, D29, D5, D51A, D51B, D51C, D59, D61, D91 samt totalposten D2+D5+D91+D61 efter avdrag för osäkra skattefordringar. Tabellen hos Eurostat
• Eurostat, gov_10a_exp – offentliga utgifter efter ändamål (COFOG), koderna GF01–GF10, sektor S.13, enhet miljoner kronor. Tabellen hos Eurostat
• Eurostat, gov_10a_main – totala inkomster (TR), totala utgifter (TE), finansiellt sparande (B9), offentlig konsumtion (P3) och sociala kontantförmåner (D62PAY; förmåner i natura ingår inte).
• Eurostat, nama_10_gdp – BNP (B1GQ), ersättning till anställda (D1), löner och kollektiva avgifter (D11), driftsöverskott och blandinkomst (B2A3G), hushållens konsumtionsutgifter (P31_S14) samt BNP-deflator (index 2015 = 100). Används som skatteunderlag och för omräkning till gemensamt penningvärde.
• Eurostat, nasa_10_nf_tr – sektorsräkenskaper, miljoner kronor i löpande priser, uttag 2026-09-23. Används sedan m3.3.0 och i aktuell modell för att avgränsa den del av ekonomin som AI-antagandena verkar på: ersättning till anställda (D1) och driftsöverskott (B2A3G) i icke-finansiella bolag (S.11) och finansiella bolag (S.12) samt D1 och blandinkomst (B3G) i hushållens näringsverksamhet (S.14). Offentlig sektor (S.13), ideella organisationer (S.15) och hushållens driftsöverskott från egnahem (B2G) ingår inte. År 2024 är andelen av D1 71,8 procent (tidigare antogs 72 procent) och andelen av B2A3G 82,5 procent (tidigare användes hela ekonomins överskott). Tabellen hos Eurostat
• EU-kommissionen, Taxation Trends – används för att kontrollera indelningen efter ekonomisk funktion, det vill säga vilka koder som räknas som skatt på arbete, kapital respektive konsumtion. Taxation Trends
• SCB – primärkälla för de svenska nationalräkenskaperna. SCB:s öppna data
• Regeringen och riksdagen – budgetpropositioner och budgetbeslut används enbart för att avgränsa perioderna, till exempel prop. 2022/23:1 som första budget under Tidösamarbetet.

Dataversion eurostat-se-2026-09-22, uttag 2026-09-16 (D11: 2026-09-22). Modellversion m3.4.1. Enhet: miljarder kronor per år, löpande priser om inget annat anges. Status för samtliga år 2006–2024: utfall i nationalräkenskaperna. Budget eller prognos för ännu inte avslutade år visas aldrig som helårsutfall – därför slutar serien vid 2024. Delade länkar innehåller båda versionsbeteckningarna; om de avviker upplyser simulatorn om att resultatet är omräknat.

Underlaget omfattar hela den offentliga förvaltningen: staten, kommunerna, regionerna och de sociala trygghetssystemen (sektor S.13 i nationalräkenskaperna). Interna överföringar mellan dessa är borträknade.

Mappning av grupper, med förbehåll

Skatter

Skatt på hushållens inkomster (löner, pension, transfereringar) (officiellt utfall)

Kommunal och statlig inkomstskatt som hushållen betalar på löner, pensioner och andra skattepliktiga ersättningar. Eurostat gov_10a_taxag, kod D51A (löpande skatt på hushållens inkomster).Förbehåll: D51A är en enda officiell post. Den innehåller skatt på arbetsinkomster, pensioner och transfereringar samt statlig skatt på kapitalinkomster: utdelningar, räntor, realiserade kapitalvinster och schablonintäkten på investeringssparkonto. Modellens fördelning 74/4/22 mellan arbete, kapital och pension/transfereringar är en bearbetad fördelning (redaktionellt antagande), inte uppmätt statistik. Kapitaldelen styrs av reglaget för kapitalinkomster och sparande.

Arbetsgivaravgifter och övriga produktionsskatter (officiellt utfall)

Avgifter och skatter som arbetsgivare betalar på lönesumman, samt övriga skatter på produktion. Eurostat gov_10a_taxag, kod D29 (övriga produktionsskatter). I Sverige redovisas huvuddelen av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften här, enligt EU-kommissionens Taxation Trends-indelning efter ekonomisk funktion (skatt på arbete, betald av arbetsgivare).Förbehåll: D29 innehåller även produktionsskatter som inte beror på lönesumman, till exempel fastighetsskatt på näringsfastighet och särskilda produktionsskatter. Modellen låter därför bara en angiven andel av D29 följa lönesumman; resten följer BNP.

Sociala avgifter (netto, utöver produktionsskatterna) (officiellt utfall)

Avgifter till trygghetssystem som i nationalräkenskaperna redovisas som sociala avgifter i stället för skatt. Eurostat gov_10a_taxag, kod D61 (netto sociala avgifter).

Skatt på bolagsvinster (officiellt utfall)

Bolagsskatt på företagens vinster. Eurostat gov_10a_taxag, kod D51B (skatt på bolagens inkomster och vinster).Förbehåll: Modellen använder driftsöverskott och blandinkomst (B2A3G) som proxy för beskattningsbar vinst. Det är inte samma sak som skattemässigt resultat: avdrag för räntor och avskrivningar, underskott, koncernbidrag och internationell vinstförflyttning ingår inte.

Avkastningsskatt på pensions- och försäkringssparande (officiellt utfall)

Schablonskatt på avkastningen i pensionssparande och kapitalförsäkringar (avkastningsskatt enligt lagen om skatt på avkastning av pensionsmedel). Eurostat gov_10a_taxag, kod D51C. I Eurostats detaljerade skattelista (fliken SE) består Sveriges D51C-post av avkastningsskatt på pensions- och försäkringssparande – inte av skatt på hushållens realiserade kapitalvinster, som ingår i D51A.Förbehåll: Avkastningsskatten beräknas på kapitalunderlag gånger statslåneränta och följer varken lönesumman eller årets vinster. Dataunderlaget saknar en serie för sparkapitalet, så modellen låter nivån följa BNP (uttrycklig, försiktig förenkling). Nya vinster, utdelningar och kapitalvinster bokförs aldrig här.

Moms (officiellt utfall)

Mervärdesskatt på varor och tjänster. Eurostat gov_10a_taxag, kod D211 (mervärdesskatt).

Övriga konsumtionsskatter (officiellt utfall)

Energi- och drivmedelsskatt, alkohol- och tobaksskatt, fordonsskatt med mera. Eurostat gov_10a_taxag, kod D214 (skatter på produkter utom moms och importskatter).

Fastighetsrelaterade och övriga skatter (bearbetad fördelning)

Fastighetsavgift, stämpelskatt och den restpost av skatter som inte ingår i grupperna ovan. Eurostat gov_10a_taxag: D59 + D91 + restpost (bland annat importskatter D212 och avdrag för osäkra skattefordringar), så att grupperna exakt summerar till totalposten D2+D5+D91+D61 efter avdrag för osäkra skattefordringar.Förbehåll: Gruppen är beräknad som skillnaden mellan den officiella totalposten och summan av de övriga grupperna. Den är alltså korrekt på totalen men innehåller en restpost som inte är en enskild officiell serie.

Grupperna är ömsesidigt uteslutande och summerar exakt till Eurostats totalpost för skatter och sociala avgifter, utan överlappning. Andra offentliga inkomster, till exempel avgifter och kapitalinkomster, redovisas separat. Upplåning är ingen inkomst och ingår inte.

Utgifter

Hälso- och sjukvård (officiellt utfall)

Sjukvård, primärvård, läkemedel, sjukhus och medicinska tjänster. COFOG GF07 (hälso- och sjukvård) i Eurostat gov_10a_exp.Förbehåll: Äldreomsorg och funktionshinderomsorg räknas i COFOG till socialt skydd (GF10), inte till hälso- och sjukvård. Gruppen är därför mindre än vad som i svenskt tal ofta kallas vård och omsorg.

Socialt skydd: pensioner, försäkringar och omsorg (officiellt utfall)

Ålderspension, sjuk- och föräldraförsäkring, arbetslöshetsstöd, ekonomiskt bistånd samt äldreomsorg och funktionshinderomsorg. COFOG GF10 (socialt skydd) i Eurostat gov_10a_exp.Förbehåll: Innehåller både kontantförmåner och omsorgstjänster i natura. Ingen post ingår samtidigt i hälso- och sjukvård.

Utbildning (officiellt utfall)

Förskola till högskola, vuxenutbildning och forskning inom utbildningsområdet. COFOG GF09 (utbildning).

Försvar och rättsväsende (officiellt utfall)

Försvar, polis, domstolar, kriminalvård och räddningstjänst. COFOG GF02 + GF03.

Infrastruktur, näringsliv och miljö (officiellt utfall)

Vägar, järnväg, energi, bostäder, miljöskydd och näringslivsstöd. COFOG GF04 + GF05 + GF06.

Övrigt: allmän förvaltning, räntor, kultur (officiellt utfall)

Allmän offentlig förvaltning, statsskuldsräntor, kultur och fritid. COFOG GF01 + GF08.

COFOG-grupperna GF01–GF10 används en gång var, så ingen utgift dubbelräknas. Vi använder totala utgifter, inte bara offentlig konsumtion.

Så räknar modellen

Modellen jämför tre lägen med samma basår och penningvärde. Huvudresultatet är förändrade årliga skatteintäkter i ett statiskt stresstest, inte en daterad prognos.

• Utgångsläget. Basårets verifierade skatter, inkomster, utgifter och underlag.
• Utgångsläget med valt AI-scenario. Samma ekonomi med scenarioantagandena inlagda och oförändrade skatte- och utgiftsinställningar.
• Samma AI-scenario med användarens skatte- och utgiftsändringar.Det valda scenariot efter dina egna relativa skatteändringar och anslagsändringar.

1. Löneinkomsterna i privat sektor kan räknas på tre sätt. I jobbläget anges jobb som försvinner, nya jobb och löner i kvarvarande jobb. I direktläget anges en nettoförändring. I läget för uteblivna jobb är lönesumman lägre än i ett jämförelsealternativ utan att någon sägs upp, och inget omställningsstöd läggs in automatiskt. Bara ett läge används åt gången, så antagandena kan inte överlappa.
2. Skatt på löner beräknas på löner före skatt (D11). Arbetsgivaravgifter och sociala avgifter beräknas på ersättning till anställda inklusive arbetsgivaravgifter (D1). De två underlagen hålls isär.
3. Skatt på pension och skattepliktiga transfereringar beräknas mot sociala kontantförmåner (D62PAY). Det är ett förenklat underlag, inte en exakt serie över skattepliktiga pensions- och transfereringsinkomster, och faller därför inte automatiskt när lönerna faller. 74 % av hushållens inkomstskatt (D51A) hänförs till löner, 4 % till kapitalinkomster och resten till pension och transfereringar. Detta är ett redaktionellt antagande och en bearbetad fördelning – inte uppmätt historisk statistik.
4. Företagens kostnadsförändring räknas på modellens uppskattning av arbetskraftskostnaden: ersättning till anställda (D1) plus den del av D29 som antas följa lönesumman. Den officiella definitionen av arbetskraftskostnad är D1 + D29C, men modellen läser inte in D29C-serien utan använder 0,9 × D29 som bearbetad uppskattning av lönedelen. Lägre löner minskar kostnaden; högre löner ökar kostnaden vid i övrigt oförändrade antaganden.
5. Ökad produktion är ett eget uttryckligt antagande som anges i procent av produktionsunderlaget i marknadssektorerna: arbetskraftskostnad plus driftsöverskott och blandinkomst i samma verksamheter. Statistikunderlagen är D1 och B2A3G; marknadssektorernas andelar är bearbetade ur sektorsräkenskaperna. Produktionsbidraget avser ökningen före avdrag för ytterligare AI-inköp, som dras av exakt en gång. Om nettot är positivt delas det mellan svensk beskattningsbar vinst, lägre priser och annan användning. Om nettot är negativt bärs hela minskningen av vinsterna och ingen prissänkning uppstår.
6. Nivån på bolagsskatten är kalibrerad mot verifierad intäkt för basåret. Skatten på förändrat överskott beräknas i stället med basårets lagstadgade bolagsskattesats gånger ett antaget genomslag i skattemässigt överskott (85 %), eftersom historisk genomsnittlig effektiv nivå inte beskriver marginalen. Utdelning tas ur vinst efter bolagsskatt, och samma krona kan inte både delas ut och kvarstå i företaget.
7. Omställningsstöd beräknas på den löneinkomst före skatt (D11) som faller bort för de personer som förlorar jobbet – inte på nettot i hela ekonomin och inte på arbetsgivarens totala personalkostnad. Högre löner för kvarvarande anställda minskar därför inte stödbehovet, och sedan m3.4.0 gör inte heller nya jobb det, eftersom de inte antas gå till dem som förlorat sina. Den angivna andelen är ett sammansatt antagande: ersättningsgrad × andel av de berörda som får stöd × andel av året stödet betalas. Uteblivna jobb och kortare arbetstid utlöser inget automatiskt uppsägningsrelaterat stöd; merkostnader för stöd anges separat, och noll betyder att sådana kostnader inte har lagts in. Modellens beskattning av stödet är en förenkling och ska inte läsas som reglerna för varje enskild ersättningsform.
8. Arbetstidsläget (scenariot "AI ger oss en fyradagarsvecka") håller isär antal anställda, arbetstid per person, årslön, timlön och produktion per timme i privat sektor: produktion = anställda × arbetstid × produktion per timme, och timlön = årslön / arbetstid. 20 procent kortare arbetstid och 25 procent högre produktion per timme ger oförändrad produktion (0,8 × 1,25 = 1). AI-inköpen tillkommer och dras en gång. Kortare arbetstid ger inga uppsägningar och inget omställningsstöd.
9. I jobbläget kan nya jobb ge egen produktion, angiven som procent av ett genomsnittligt jobbs produktion. Den räknas en gång, som del av produktionsbidraget. Förvalet är 100 procent i "AI skapar fler jobb än den tar" och 0 i övriga scenarier. En nettoökning av jobb förutsätter att fler personer kan och vill arbeta; modellen har inget tak för arbetskraften och visar i stället nettobehovet.
10. Scenarioantagande i hela jobbläget: det som de försvunna jobben producerade görs i stället med AI, så produktionen finns kvar. Arbetskraftskostnaden minskar, och AI-inköpen är kostnaden för ersättningen. I "AI skapar fler jobb än den tar" blir produktionen, med den ursprungliga privata sysselsättningen som index 100, 94 kvarvarande + 6 ersatta med AI + 7,2 nya, det vill säga 107,2. En indexenhet är en procent av den privata sysselsättningen, inte ett enskilt jobb eller en person. Vid 0 procent för nya jobbs produktion kostar de nya jobben lön men producerar ingenting; vid 100 procent producerar varje nytt jobb lika mycket som ett genomsnittligt jobb, inklusive dess andel av överskottet.
11. Omställningsstödet räknas på den löneinkomst som faller bort för dem som förlorar jobbet (ändrat samband i m3.4.0; tidigare kvittades nya jobb bort). Stödfaktorn är sammansatt: ersättningsgrad × andel som får stöd × andel av året, och ska spegla att en del av de berörda får nytt arbete. Stödet ökar utgifterna; en del kommer tillbaka som skatt när stödet beskattas och används till konsumtion. För fyradagarsveckan mäter resultatet de offentliga finanserna, inte värdet av mer fritid.
12. Kapitalbeskattning, koppling till officiella poster. Skatt på utdelningar, räntor, realiserade kapitalvinster och schablonintäkten på investeringssparkonto betalas av fysiska personer i inkomstslaget kapital och ingår i D51A. D51C består i Sverige av avkastningsskatt på pensions- och försäkringssparande (Eurostats detaljerade skattelista, fliken SE, rad 130–143; Skatteverkets beskrivning av avkastningsskatt). Skattelistans rader för Sverige under D51C avser avkastningsskatt på pensionsmedel och på kapitalförsäkringar och livförsäkringar; skatten tas ut som en schablon på sparkapitalets värde, inte på realiserad avkastning. Därför gäller sedan m3.2.0: skatt på ny utdelning och nya realiserade kapitalvinster bokförs i D51A:s kapitaldel. D51C följer BNP som försiktig förenkling, eftersom sparkapitalet saknas i dataunderlaget; när BNP hålls oförändrad i scenarierna hålls även denna skattepost oförändrad. Den får aldrig skatt på nytillkomna vinster. Realiserade kapitalvinster antas följa den kvarhållna vinsten efter bolagsskatt med 50 % genomslag. Satsen 30 % är lagstadgad; att den tillämpas på 100 % av utdelningar och vinster är en uttrycklig förenkling: ett antagande om full direktbeskattning av det modellerade tillskottet med lagstadgad sats, trots att en del i verkligheten kan ligga på ISK, i kapitalförsäkring, i pensionssparande, hos utländska ägare eller i fåmansföretag med andra regler. Det är ett modellantagande, inte en säker övre gräns för det samlade skatteutfallet och inte en uppgift om effektiv skattesats. Skälet är att ägarandelar och sparformer inte finns i underlaget. Skattelistan och modellens rådata har olika uttagsdatum; listan används för klassificeringen, beloppen kommer från rådatan.
13. Lägre priser ökar köpkraften, men bara 55 % antas nå svenska hushåll – resten gäller export, insatsvaror och offentliga kunder. 90 % av hushållsdelen antas gå till större volym, så den nominella konsumtionen – och därmed momsunderlaget – ändras bara marginellt. Modellen antar full avdragsrätt för de privata företagens AI-inköp och modellerar inte separat verksamheter med begränsad eller ingen avdragsrätt.
14. Offentlig effektivisering minskar utgifterna netto efter införandekostnad. Personalkostnaden i offentlig konsumtion är arbetskraftskostnad (D1 plus löneskatt). Minskningen räknas om till D1 genom division med 1 + löneskattekvoten innan den dras från D1; löneskatten faller sedan via sitt underlag. Offentlig sektors köp av AI-tjänster ingår i införandekostnaden – reglaget för utländska AI-tjänster gäller bara privata företag, så inget räknas två gånger. Jobbantagandena rör bara privat sektor, så samma personalminskning räknas inte två gånger.
15. Dina skatteändringar verkar relativt på effektiv beskattning, med en enkel beteendeeffekt per grupp: en ändring p (i decimalform) ger intäktsfaktorn (1 + p) × (1 − e × p), där e anger hur mycket underlaget krymper. Faktorn är störst vid p = (1 − e) / 2e; för e = 0,5 är det vid 50 procents höjning, och vid 100 procent är intäkten tillbaka på ursprungsnivån. Brytpunkterna söker därför den minsta höjning som når målet, inte bara intervallets slut. Plus 10 procent betyder tio procent högre beskattning av samma underlag, inte tio procentenheter.
16. Basårets utgifter hålls oförändrade utöver modellerat stöd, offentlig effektivisering, införandekostnader och dina egna anslagsändringar. Det är inte ett antagande om garanterat oförändrad välfärdsnivå; befolknings- och behovsförändringar modelleras inte automatiskt.

Begränsningar och kvarvarande metodfrågor

• Modellen är en förenklad, villkorad analys, inte en makroekonomisk prognos. Den innehåller ingen år-för-år-utveckling och beskriver ett jämförelseläge mot basåret.
• Driftsöverskott och blandinkomst (B2A3G) används som proxy för beskattningsbar vinst. Avdrag, underskott, koncernbidrag och internationell vinstförflyttning modelleras inte. Brytpunkten anges därför i driftsöverskott, inte i skattemässig vinst.
• Scenariot "Företagen växer – jobben hänger inte med" jämför AI-vägen med ett jämförelsealternativ med fler nyanställningar och för sedan över skillnaden till basårets ekonomi. Nuvarande förval är varianten "Företagen växer utan fler jobb"; "Företagen växer med få nya jobb" är fortsatt valbar. Varianterna skiljer sig i AI-alternativets jobbtillväxt och lönegenomslag. Modellen avgör inte om människor får arbete i andra sektorer.
• I kompensationsanalysen saknar hushållens beskattningsbara kapitalinkomster en verifierad nivåserie i underlaget, så området redovisas i belopp och inte som andel av ett underlag. Väljs flera områden beräknas hela förändringen gemensamt genom modellen, så ingen krona räknas två gånger.
• Var vinsten beskattas avgörs i modellen av hur du fördelar besparingen, inte av ägarnas hemvist. Utländskt ägande innebär inte i sig att en vinst är obeskattad i Sverige: ett svenskt bolag med utländska ägare beskattas i Sverige, medan utdelning till utlandet är en separat fråga.
• Större produktion modelleras bara genom det uttryckliga produktionsbidraget: ett antaget ökat förädlingsvärde i de privata sektorerna (S.11, S.12, S.14), räknat före ytterligare AI-inköp och fördelat på vinster, lägre priser och annan användning. Följdeffekter därutöver – högre volymer i andra delar av ekonomin, BNP-tillväxt, investeringar, efterfrågan och andra dynamiska effekter – modelleras inte.
• Beteendeeffekter är medvetet enkla: en ändring p av effektiv beskattning ger intäktsfaktorn (1 + p) × (1 − e × p) per skattegrupp, med ett fast e per grupp. Effekter på arbetsutbud, sparande, investeringar och migration beräknas inte separat. Resultaten är känsliga för dessa antaganden.
• Uppdelningen av D51A mellan löner och pension kan inte verifieras mot en officiell serie; den är ett redaktionellt antagande. Detsamma gäller andelen av D29 som antas följa lönesumman.
• D51A redovisas officiellt som en samlad post. Modellen delar den redaktionellt i arbete, pension och kapital (74 % arbete); kapitaldelen styrs av reglaget för kapitalinkomster och sparande. Fördelningen kan inte verifieras mot en officiell serie.
• Ingen justering görs för befolkningsutveckling eller förändrade behov.
• Basinkomst, detaljerad hushållsanalys och arbetstidsförkortning ingår inte i den här versionen.
• Perioder som inte är avslutade får inga helårssiffror. Tidösamarbetet representeras av budgetåren 2023 och 2024, som båda har utfall.

Granska revisionen själv

Här finns beräkningskoden, kontrollfallen och de versionsbundna indata som behövs för att räkna om resultaten. Aktuell dokumentation gäller modellversion m3.4.1 och dataversion eurostat-se-2026-09-22 med sektorsdata eurostat-sektorer-se-2026-09-23. Tidigare revisioner ligger kvar som oförändrade original och gäller inte dagens modell.

Aktuell modell och granskningsunderlag

• Allt i en fil (zip) – körbart från en ren uppackning: dokument, kod, kontrollfall, indata, låsta beroendeversioner, kontrollsummor och kommandon (LÄSMIG.md). Innehåller även revisionshistoriken nedan.
• METOD.md – metodbeskrivning i löpande text, m3.4.1
• REVISIONSLISTA.md – bekräftade fel, hanterade frågor och kvarvarande förenklingar, m3.4.1
• AVSTAMNING.md – avstämning m3.2.1 → m3.4.1, alla scenarier och varianterna, klassificering av antaganden, känslighet
• granskningsutskrift.md – samma maskinellt genererade avstämning som AVSTAMNING.md, skapad vid paketbygget för kontroll

Tidigare revisioner (historiska original)

• REVISION.md – revisionen m2.1.0 → m3.0.0 med kalibrering och före/efter varje rättelse, genererad med m3.0.0
• AVSTAMNING-m3.0.0.md – avstämning m2.1.0 → m3.0.0

Debatt och vidare läsning

Vill du läsa om möjliga åtgärder och olika perspektiv på AI, skatter och fördelning? På sidan ”Vad kan vi göra?” samlar vi artiklar, analyser och förslag. Dessa är lästips och ska inte förväxlas med underlagen för simulatorns beräkningar.

Utforska förslag och vidare läsning →