Hoppa till innehållet
Skattebasen.se

Hur påverkas samhällets finansiering vid olika AI-scenarier?

Om Skattebasen.se

Skattebasen växte fram ur en fråga: Hur finansierar vi vårt gemensamma om AI förändrar hur vi arbetar och var värdet skapas?

Inspirationen kom ur min frustration över att frågan överhuvudtaget inte berördes i valrörelsen 2026. Jag har också inspirerats av Arash Gilan, som lyft hur AI kan påverka skattebasen och behovet av att diskutera framtidens skattesystem.

AI kan höja produktiviteten, skapa nya möjligheter och stärka välfärden. Samtidigt kan företag växa med färre anställda och mer av värdet hamna hos dem som äger tekniken och kapitalet, ibland utanför Sverige. Det kan förändra både skatteintäkterna och fördelningen av resurser och makt.

Jag saknade ett enkelt sätt att undersöka dessa samband. Därför byggde jag Skattebasen.

Här kan du utgå från historiska svenska skatteintäkter och utgifter, testa AI-scenarier och undersöka olika politiska vägval. Målet är att göra frågorna begripliga och möjliga att diskutera för fler – inte minst väljare och politiker i alla partier.

Beräkningarna är förenklade scenarier, inte prognoser. Statistik, bearbetningar och antaganden redovisas för att resultaten ska kunna granskas. Tjänsten har utvecklats med hjälp av AI och förbättras löpande.

Bakom initiativet står Joakim Jansson, grundare av Changemkr och medgrundare av DigJourney. Jag arbetar med att hjälpa människor och organisationer att förstå och leda AI- och digital transformation.

Hjälp gärna till att göra Skattebasen bättre. Verkar en siffra konstig, ifrågasätter du ett antagande eller har du förbättringsförslag? Hör av dig, gärna med en scenariolänk eller skärmbild.

Till simulatornKällor och kalkyler

Kontakt

Joakim Jansson
joakim@digjourney.com

Hur mycket skatt skapade den här sajten?

Skattebasen.se handlar om vad som händer med skatteintäkterna när AI förändrar hur vi arbetar. Själva sajten är ett litet exempel.

Jag uppskattar att jag har lagt ungefär åtta timmar på att bygga den med Lovable och ChatGPT, till en verktygskostnad på omkring 600–700 kronor. Med en månadslön på 50 000 kronor motsvarar min arbetstid cirka 1 400 kronor i inkomstskatt och arbetsgivaravgifter.

Tänk sedan ett traditionellt konsultprojekt med research, datainsamling, modellarbete, design, programmering och testning. Om vi antar 150 timmar till 1 000 kronor i timmen blir kostnaden 150 000 kronor exklusive moms. Med våra exempelantaganden motsvarar det cirka 48 000 kronor i skatt och arbetsgivaravgifter hos konsultföretaget.

Räkneexempel: AI-alternativet

1 400 kr

Räkneexempel: konsultalternativet

48 000 kr

1 400 kronor jämfört med 48 000. Det är en stor skillnad, men inte ett bevis på att staten har förlorat mellanskillnaden. Jag kanske aldrig hade beställt sajten för 150 000 kronor. Då har AI gjort något möjligt som annars inte hade blivit av.

Om motsvarande arbete kan göras på åtta timmar i stället för 150 finns dessutom 142 timmar att använda till annat. Nya tjänster, företag eller mer fritid. Det kan skapa nya skatteintäkter, men hur mycket beror på vad tiden används till och var inkomsterna beskattas.

Det är den frågan Skattebasen.se vill göra lättare att undersöka: När vi kan skapa mer med mindre arbete, hur finansierar vi då det gemensamma?

Illustrativt räkneexempel, inte baserat på en offert eller ett faktiskt uppmätt skattebortfall. Skatterna fördelas på respektive projekt. Skatter kopplade till AI-leverantörerna, oberoende expertgranskning och framtida förvaltning ingår inte. Se antagandena under ”Så räknar vi”.

Så räknar vi
  • Mina uppskattningar: 8 timmar och 600–700 kr i verktyg. Månadslön 50 000 kr, antagna 160 arbetstimmar/månad. Bruttolön hänförlig till projektet = 50 000 / 160 × 8 = 2 500 kr. Antagen genomsnittlig inkomstskatt 25 % = 625 kr. Normal arbetsgivaravgift 31,42 % = 785,50 kr. Summa utan mellanavrundning 1 410,50 kr, avrundat cirka 1 400 kr. 25 % är räkneantagande, inte individuell skatteberäkning.
  • Traditionellt projekt: 150 timmar × 1 000 kr = 150 000 kr exklusive moms. Antagen arbetsfördelning research/data 30 timmar, modell 35, struktur/texter/design 25, programmering 40, test/dokumentation 20. Detta är en illustrativ budget, inte en verifierad offert.
  • Intäkten 150 000 kr fördelas på bruttolöner 80 000 kr, arbetsgivaravgifter 25 136 kr, andra kostnader 29 864 kr och beskattningsbar vinst 15 000 kr. Inkomstskatt antagen 25 % × 80 000 = 20 000 kr; arbetsgivaravgifter 31,42 % × 80 000 = 25 136 kr; bolagsskatt 20,6 % × 15 000 = 3 090 kr. Totalt 48 226 kr, cirka 48 000.
  • Moms, skatter hos andra leverantörer och eventuell skatt på utdelning ingår inte. Vi antar svenskt konsultbolag och normal arbetsgivaravgift.
  • Viktig förklaring: Skatterna hänförs till arbetstiden/projektet. Om månadslönen är oförändrad skapar valet att arbeta med sajten inte i sig extra löneskatt. Samma princip gäller konsultalternativet. Jämförelsen visar inte faktisk förändring av statens intäkter eller att 142 timmar faktiskt frigjorts i detta enskilda fall.
  • Källor för lagstadgade satser, övrigt exempelantaganden: